Inhysningssystemets påverkan på stress hos mjölkkor

Abstract: De fysiologiska reaktioner involverade i stress har bevarats genom evolutionen och är viktiga för djurs förmåga att klara av en kritisk situation. Långvarig stress medför däremot en rad negativa effekter på djurs produktion och hälsa. Dagens mjölkproduktion ställer höga krav på korna, som ska vara friska, producera stora mängder mjölk av bra kvalitet och samtidigt ha en god fertilitet. För att korna ska kunna leva upp till dessa högt ställda krav måste långvarig stress undvikas. Vid stress aktiveras det sympatiska nervsystemet och hypotalamus-hypofys-binjurebarksystemet, vilket leder till att stresshormonerna adrenalin och kortisol frisätts. Detta leder till ökad hjärtfrekvens, att hjärtats slagvolym ökar, ökat blodtryck, omfördelning av blodet från digestionsorganen till skelettmusklerna och till att halterna av glukos och fria fettsyror ökar i blodet. Långvarig stress kan leda till hjärt-kärlsjukdomar, nedsatt immunförsvar och sämre fertilitet. För mjölkkor innebär långvarig stress också minskad mjölkproduktion och mjölk av sämre kvalitet. I samtliga inhysningssystem för mjölkkor finns det faktorer som kan orsaka stress hos djuren, men vilka faktorerna är varierar mellan systemen. Kor som hålls på lösdrift upplever stress i samband med väntan inför mjölkning i trånga samlingsfållor och konkurrens om begränsade resurser. Kor i automatiska mjölkningssystem upplever något högre stressnivåer jämfört med kor på lösdrift som mjölkas manuellt. I inhysningssystem med uppbundna kor är begränsad rörelsefrihet bakomliggande orsak till stress i ett flertal situationer. För att undvika stress hos mjölkkor och dess negativa effekter är det viktigt att utforma stall och rutiner för att korna ska få så goda möjligheter som möjligt att själva styra över sin tid och för att främja naturligt beteende.