Cone Penetration Test - a comparative study of the equipment and the performance

Abstract: Inom geotekniken behövs ofta jordlagerföljden och jordens egenskaper bedömmas. För att göra detta används ofta sonderingsmetoden Cone Penetration Test (CPT), som används främst till att ge en preliminär bedömning av jordlagerföljden och en uppskattning av geotekniska egenskaper. CPT-sondering är en avancerad metod som ställer högre krav på både fältgeotekniker och handläggande geotekniker jämfört med andra metoder och är en metod där många faktorer påverkar resultatet. Detta examensarbete undersöker vilka faktorer som påverkar CPT-sondering med fokus på utrustning och handhavandet hos teknikkonsultföretaget WSP i Östergötland. Syftet med arbetet är att jämföra och utvärdera metod och resultat hos WSP för att se om det finns några skillnader i handhavandet och mellan de tre olika sonderna som är använda i studien. I studien utfördes 12 stycken CPT-sonderingar i samma område och dessa utfördes av samma fältgeotekniker, där häften av sonderingarna var utförda med förborrning och vattenfyllt sonderingshål och den andra hälften utförda med endast förborrning. Dessutom utfördes en skruvprovtagning i området. När sonderingarna var gjorda utvärderades resultaten i programvaran Conrad. Sonderingarna utfördes i ett område mellan Vånga och Göten, väster om Norrköping och området består främst av silt med lager av sand. Resultatet av studien visar att sond A har de jämnaste resultaten och orsaken till detta är troligtvis att denna sond är den som senast har kalibrerats. Efter sondering 2-C upptäcktes en skada på friktionshylsan för sond C, friktionshylsan byttes ut och trots detta ser resultatet för denna sond bra ut. Den första sonderingen gjord efter byte av friktionshylsan avviker dock i resultatet jämfört med de andra sonderingarna gjorda med sond C. Resultatet från sond B visar att denna sond uppnår lägre värde jämfört med de andra sonderna. En orsak till detta anses vara att denna sond är den sond som är kalibrerad med det tidigaste datumet. Slutsatsen i studien är att de faktorer som påverkar resultatet mest är kalibrering, att sonden är vätskemättad och att kontroller har utförts av sonden innan och efter sonderingen.