Riskkapital för kooperativ : fallet KLS

Abstract: Kooperativa företag har ständiga svårigheter att generera egenkapital, eftersom medlemmarna sällan erhåller ränta på sitt insatskapital. Dock behövs kapital till investeringar såsom företagsförvärv, FoU samt marknadslanseringar. KLS Livsmedel ek. för. (KLS) står nu inför sådana problem, när företaget måste stärka sin position på marknaden för förädlade köttprodukter. Inom den kooperativa sektorn har skett många fusioner. Företagen vill på detta vis förbättra sin konkurrenskraft, vinna skalfördelar och få starkare kapitalbas. För de företag, som väljer att fortsätta på egen hand, krävs andra strategiska åtgärder, bl a på kapitalsidan, eftersom den traditionella finansieringen med kapital endast från medlemmarna ofta inte är tillräcklig. Ägarstrukturen, dvs vilka ägarna är, hur ägandet är fördelat och vilka motiv ägarna har med sin kapitalplacering, påverkar hur riskkapital kan genereras till föreningen. Om externa intressenter erbjuds att satsa kapital i föreningen, ändras ägarstrukturen, vilket får betydelse för medlemmen. Syftet med uppsatsen är att analysera vilka konsekvenser olika finansieringsalternativ får för medlemmen och för dennes ägande och nyttjande av föreningen. Syftet är relaterat till följande problemställningar: • Hur påverkas KLS och den enskilde medlemmen av de olika alternativen? • Vilken betydelse har ägarstrukturen för medlemmen och dennes intresse för att satsa kapital? De finansieringsalternativ, som är aktuella för KLS, är (1) överföring av delar av verksamheten i bolag vars aktier delvis ägs av externa intressenter, (2) utgivande av konvertibla skuldebrev (som efter några år blir omvandlade till aktier i dotterföretag) samt (3) utgivande av förlagsinsatser. Dessa alternativ analyseras med hjälp av äganderättsteorin. De teoretiska slutsatserna från denna analys prövas med hjälp av fallstudier, genomförda såsom kvalitativa intervjuer med personer i KLS samt i ett antal företag, som använder samma eller liknande finansieringsinstrument. Arbetets slutsats är att förlagsinsatser är det finansieringsalternativ, som är bäst av de tre. Medlemmen påverkas minst, eftersom det kooperativa företagets särprägel bibehålls och verksamheten inte riskerar att styras av externa intressenters intressen.