The Religious Practice to Circumcise Boys – Who’s Right Will Prevail? Balancing Child and Parental Rights Under the ECHR.

Abstract: Den religiösa seden att omskära pojkar är mycket omdiskuterad. Den ena gruppen ställer sig bakom föräldrarnas rätt till religionsfrihet, den andra ställer sig bakom pojkars rätt till kroppslig autonomi och religionsfrihet, det vill säga rätten att inte bli omskuren. I denna uppsats kommer dessa intressen att beaktas ur ett EKMR-perspektiv. Europadomstolen har ännu inte prövat ett fall om pojkars rätt, eller brist på sådan, att inte bli omskurna på grund av en religion. Däremot skyddas flickor från omskärelse enligt artikel 3 i EKMR. Flera artiklar i EKMR kan åberopas gällande religiös omskärelse av pojkar; denna avhandling fokuserar på artiklarna 8 och 9 i första hand och artikel 3 i andra hand. Artikel 8 skyddar både föräldrars samt deras barns privat- och familjeliv. Beroende på hur man tolkar Europadomstolens praxis kan artikeln antingen anses skydda föräldrars rättighet att besluta om att omskära sin son, eller ge barnet en rätt att inte bli omskuren på grund av sin rätt till kroppslig autonomi. Religionsfriheten skyddas enligt artikel 9 och är tillämplig på både föräldrar och barn. Artikeln skyddar också rätten att avstå från religion. Därför kan omskärelse av en pojke både ses som en kränkning av hans framtida frihet att välja religion, eller som en kränkning av förälderns/föräldrarnas rätt att manifestera sin religion. Uppsatsen konstaterar att Europadomstolen sannolikt skulle ge konventionsstaterna en bred bedömningsmarginal (margin of appreciation) för att hantera en fråga som denna. Detta är en vanlig tendens när domstolen avgör frågor rörande både artikel 8 och 9, särskilt när etiskt känsliga frågor så som omskärelse av pojkar, är aktuella.