Samband mellan kolik och äggurskiljning från parasiterna Cyathostominae, Strongylus vulgaris och Anoplocephala perfoliata : en fall-kontrollstudie vid UDS

Abstract: De vanligaste parasiterna hos häst är Cyathostominae, Strongylus vulgaris och Anoplocephala perfoliata. Syftet med den här studien är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan äggurskiljning av dessa parasiter och kolik. Studien är utförd vid Universitetsdjursjukhuset i Uppsala, UDS och 238 hästar ingick i studien. Av de 238 hästarna är 119 stycken fall, som drabbats av kolik, och 119 stycken kontroller, som sökt till UDS av en annan anledning än kolik. Resultatet av analyserna presenteras i form av en fall-kontrollstudie. Träck- och serumprover togs från samtliga hästar och hästägarna fick svara på en enkät med frågor om parasitförekomst och avmaskningsrutiner (appendix) vid klinikbesöket. Träckproverna användes för McMasteranalys, larvodling, PCR samt bandmaskanalys. Samtliga utfördes på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, förutom bandmaskanalyserna och PCR av S. vulgaris vilka utfördes vid Sveriges veterinärmedicinska anstalt, SVA. Eftersom träckprov endast kan detektera ägg som utsöndras från adulta maskar är det inte en pålitlig metod att använda sig av vid akuta sjukdomstillstånd då det är de migrerande larverna som kan ge upphov till koliksymptom. Därför kommer träckproverna att kompletteras med serumprover med ELISA-analys för vidare diagnosticering av migrerande larver från S. vulgaris och Cyathostominae när studien är avslutad i februari 2018. Prevalensen A. perfoliata var 20 % hos fallhästara respektive 21 % hos kontrollhästarna, och prevalensen för S. vulgaris var 7 % hos fallhästarna respektive 8 % hos kontrollhästarna. Medelvärdet av EPG-resultatet är högst under vintern men detta resultat är inte signifikant vid X2 -test. De tre vanligaste kolikdiagnoserna som hästarna fick under klinikvistelsen var ”kolik”, ”förstoppning i colon” och ”kolik utan fastställd orsak” och incidensen att drabbas av kolik var högst under våren. Prevalensen av A. perfoliata och S. vulgaris var likvärdiga hos de olika kolikdiagnoserna och ingen diagnos predisponerade för högre äggurskiljning. Hästens avmasknings-status spelade in i förekomsten av de olika parasiterna men en felkälla vad gäller förekomst av A. perfoliata är vad hästarna avmaskats med för preparat, då till exempel Noromectin inte är verksamt mot cestoder. Fyra av 119 fall obducerades vid SLU. Vid obduktionerna skiljde sig fynden åt då de fyra kolikhästar som obducerades hade tilldelats olika diagnoser på kliniken. Det mest intressanta fyndet var hos häst nummer 1 där kraftig parasitskada och även migrerande larver av S. vulgaris återfanns vid obduktionen trots att de föregående träckprovsanalyserna visade att hästen hade 50 EPG och inga ägg från S. vulgaris eller A. perfoliata kunde påvisas. Sammanfattningsvis visar den här studien inte på något tydligt samband mellan äggurskiljning från adulta parasiter och kolik hos häst. Evidens från tidigare studie har visat att A. perfoliata är en orsak till kolik hos häst (Back et al., 2013) vilket inte kan påvisas i den här studien. Dock kan resultaten i studien påverkas efter undersökning av serumprover eftersom ELISAanalyserna kan detektera migrerande och cystiska larvstadier, vilket inte kan påvisas vid en rutinmässig träckprovsanalys.