Law-abiding algorithms: How Big Data and AI challenges the competitive system

Abstract: I denna uppsats analyseras prissättningsalgoritmer för att undersöka hur de kan skapa nya sätt för företag att ägna sig åt kartellverksamhet. För att svara på frågan hur nuvarande konkurrensrättslig lagstiftning i EU kan appliceras på algoritmisk kartellbildning, studeras definitionen av de tre formerna av karteller i art. 101(1) FEUF. Genom ett studium av rättsfall, beslut från Kommissionen, samt litteratur på området kunde dessa definitioner appliceras på fyra olika sorters algoritmisk kartellbildning, the Messenger scenario, the Hub & Spoke scenario, the Predictable Agent scenario och the Digital Eye scenario. Resultatet av studien visar att kartellverksamhet genom prissättningsalgoritmer är svåra att lagföra under nu gällande konkurrensrättslig lagstiftning. Ett undantag är vid the Messenger scenario. Frånvaro av mänsklig inblandning i affärsbeslut och avsaknad av avtal eller överenskommelser mellan företag som ägnar sig åt kartellverksamhet resulterar i att förbudsregeln i art. 101(1) FEUF är svårt att tillämpa i dessa sitationer. Implikationen av dessa resultat är att myndigheter inte kan förbjuda kartelliknande utfall på marknaden när de aktuella företagen delegerar sitt beslutsfattande till en algoritm.