Insekter till middag! : är Sverige redo för en ny matkultur?

Abstract: Är Sverige redo för en ny era i sin matkultur? Vi har gjort det förut och vi kan göra det igen! Entomofagi! Äta insekter? Svensk matkultur har ändrats mycket genom tiden och förändras fortfarande, kommer insekter kunna bli ett populärt alternativ på marknaden tro? Förr åt vi varken pasta, pizza, falafel eller sushi. Det har vi delvis medlemskapet i EU att tacka för, då det medförde bland annat frihandelsavtal inom EU. Import och export av livsmedel började blomstra! I dagsläget finns det dock ett problem i världen och det är att den ständigt ökande världsbefolkningen beräknas nå 9,7 miljarder människor vid år 2050! Det innebär fler magar att mätta, i en värld där våra resurser inte är jämnt fördelade… Vi måste tänka mer hållbart och miljövänligt! Kan insekter som livsmedel vara ett alternativ? De kräver inte mycket vatten, foder eller plats för att snabbt odlas fram. De har ett bra näringsinnehåll och är dessutom en bra proteinkälla. Och de äts redan av en stor del av världsbefolkningen. Men vad finns det för risker med att ta in dem på den svenska marknaden? EU:s lagstiftning – Novel food – Nya livsmedel, orsakar ett stort hinder för insektsbranschens utveckling i Sverige. Lagstiftningen är inte helt tydlig och lämnar inga garantier för framtiden. Beroende på hur varje land tolkat tidigare lagstiftning reglerar det hur EU-förordningen (Nya livsmedel) ska tillämpas på landet idag. År 2022 finns det tre insektsarter (mjölmask (Tenebrio molitor), europeisk vandringsgräshoppa (Locusta migratoria) och hussyrsa (Acheta domesticus), vars ansökningar har blivit godkända av EU-kommissionen och får produceras och säljas inom EU. Vad finns det då för risker med att producera och sälja insekter som livsmedel? Odling av insekter bör ske i slutna system, det kan förebygga att insekter tar sig ut i miljön, som skulle kunna oraska både ekonomiska och miljömässiga kostnader. Vissa insektsarter kan orsaka korsallergi hos personer med allergi mot skaldjur och kvalster. Märkning av livsmedlet är därför extra viktigt, då insekter inte ingår i EU-förordningens (1169/2011) lista med ämnen eller produkter som orsakar allergi eller intolerans. Risken för att patogena bakterier eller biota på eller i insekterna skulle överföras till människa vid förtäring. Slutligen är kanske den största risken att det finns en del kunskapsluckor vad gäller just riskerna med att producera och konsumera insekter och hur det kan påverka människan och miljö långsiktigt. Fortsatt forskning och studier krävs inom området för att fylla kunskapsluckorna och förbättra och öppna lagstiftningen mer. Forskningsförlag: Enkätundersökning: det finns en efterfrågan på insekter i Sverige men hur stor är den egentligen?