Granbarkborren i svenska produktionsskogar : vilka faktorer påverkar massutbrott och vilka åtgärder kan vidtas för att minska dem?

University essay from SLU/Department of Biosystems and Technology (from 130101)

Abstract: Granbarkborren, Ips typographus, är en av få arter som kan öka drastiskt i populationsdensitet och leda till en omfattande dödlighet av träd i skogen. Skadorna år 2020 uppgick till ett värde på 3,5 miljarder kronor, vilket gör det värdefullt att försöka förstå varför dessa utbrott sker och vad för åtgärder som kan vidtas för att undvika dem. Syftet med denna litteraturstudie är att försöka förstå de faktorer som ligger bakom dessa utbrott, varför de sker, och vad skogsägaren kan göra för att förebygga dem. De långsiktiga förutsättningarna för granproduktionen kommer även att undersökas. De källor som har använts har hittats på olika vetenskapliga databaser och statliga myndigheter. Den forskning som använts har utförts på olika ställen i världen, främst i Europa. Faktorer som nyligen vindfällda granar, vattenstress, solstrålning, naturliga fiender, val av ståndort och olika skogsbruksmetoder påverkar granbarkborren och granens förutsättningar för att motstå angreppen. De olika direkta åtgärder som kan vidtas är saneringsfällning och anläggning av trädfällor. Förebyggande åtgärder som applicering av metyljasmonat och blånadssvampar bygger upp granens försvar innan angrepp och gör att angreppen kan minska efter applicering. Långsiktiga förutsättningar för granen påverkas av klimatförändringar och vilka olika skogsbruksmetoder som används. Genom en blandad artkomposition skulle angreppen kunna minimeras på lång sikt. De huvudfaktorer som påverkar utbrottens magnitud verkar vara vattenstress och nyligen vindfällda granar, medan andra faktorer framförallt har en förstärkande effekt. Granbarkborrarna verkar inte kunna tillväxa obegränsat utan begränsas av förekomsten av lättillgängligt material i form av nyligen vindfällda eller stressade träd, då populationen minskar automatiskt efter ett massutbrott utan tillförsel av nytt material. De direkta åtgärder som finns kräver mycket tid och är inte alltid effektiva, eftersom skogsbrukaren inte hinner plocka bort allt skadat och angripet virke. Därför skapar detta en osäkerhet kring om dessa åtgärder är tillräckligt effektiva och gynnsamma. De naturliga fienderna har en påverkan på granbarkborrspopulationen men det är osäkert hur stor påverkan de har under massutbrott. Både metyljasmonat och blånadssvampar har visat sig minska angreppen, men dessa har inte använts i stor skala och effektiviteten kan därför ifrågasättas. Strukturella åtgärder som ett blandat artbestånd och ett flerskiktat bestånd skulle kunna fungera som långsiktiga lösningar för skogsägaren. Samtidigt förstärker klimatförändringarna de faktorer som orsakar attackerna. Dessutom planteras granar på ståndorter de inte trivs på, vilket gör situationen problematisk. Vår slutsats i denna litteraturstudie är att vattenstress och nyligen vindfällt material leder till att angreppen av granbarkborren ökar. Det finns möjligheter för skogsbrukaren att kunna minska antalet angrepp. Samtidigt krävs det att granen planteras på ståndorter som ger den goda möjligheter för överlevnad, istället för att planteras på torra ståndorter. De stressfaktorer som har identifierats i vår studie samt förekomsten av storm förväntas öka med klimatförändringar. För att skogsbrukaren ur ett långsiktigt perspektiv ska kunna förebygga angrepp, behöver klimatförändringarna inkluderas som en faktor när strategi väljs.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)