Reimagine streets as places : A public space and public life analysis

Abstract: I århundraden har gator haft ett ekonomiskt, medborgerligt, kulturellt, socialt och politiskt värde. Gator var tidigare de främsta ‘platserna’ där människor samlades för att umgås, handla och koppla av. Men från 1950-talet och framåt, då antalet motoriserade fordon började ta fart, har gatornas funktion som ‘plats’ förbisetts. Som ett resultat har gator utformats och planerats för ett enda syfte, det vill säga flödet av fordonstrafik. Men i takt med ett växande intresse för social och urban hållbarhet har den moderna gatans roll och funktion i våra städer ifrågasatts. Kritiken har ofta riktats mot att gator under de senaste årtiondena endast behandlats som korridorer för trafikflöden fastän de kan erbjuda så många fler funktioner. Diskussionen har därför till stor del handlat om behovet av ett skifte från gata som en länk eller en trafikled till gata som en plats eller en destination. Under senare år har olika begrepp såsom ”gator för människor” och ”gator som platser” fått stor uppmärksamhet. Dessa koncept syftar till att utgå från människor vid utformning och planering av gator. Exempel från hela världen visar hur allt fler städer tar gator i anspråk och omformar dessa till just platser för människor. I Stockholm exempelvis finns det en tradition sedan år 2015 att tillfälligt omforma konventionella bilgator till sommargågator för människor under sommarhalvåret.  Syftet med denna studie är att mäta och utvärdera det offentliga livet och de rumsliga kvaliteterna före och efter den temporära utformningen av Rörstrandsgatan och Skånegatan till sommargågator i Stockholm. Vidare är fokus för denna studie att utforska nyckelbegrepp och teorier för hur man utformar ”gator som platser”. De två huvudfrågorna som ska besvaras i denna studie är:  (1) Hur förändras det offentliga stadslivet och de offentliga rumsliga kvaliteterna före och efter den tillfälliga omformningen av Rörstrandsgatan och Skånegatan till sommargågator? (2) Vilka är nyckelbegreppen och de viktigaste teorierna inom stadsplanering för diskussionen om ”gator som platser”? I denna studie har två metoder använts; direkt observation och litteraturstudie. Direkt observation följer Jan Gehls observationsmetod. Det är en metod som används för att studera samspelet mellan det offentliga rummet och det offentliga stadslivet genom att använda en kombination av flera olika verktyg. Dessa verktyg kan i sin tur användas för att mäta det offentliga stadslivet på olika sätt. En litteraturstudie har också använts för att samla information om olika teorier för hur man skapar gator där människor vill vistas och spendera tid.  Resultaten i denna studie visar att sommargator har en positiv inverkan på det offentliga stadslivet. Exempelvis noterades fler sociala interaktioner mellan människor, antalet aktiviteter som ägde rum ökade också vilket gjorde gatan livligare under hela dagen. Resultatet visar också att människor dröjer sig kvar och stannar till en längre stund på sommargågatorna.