Conflicts between Fundamental Rights in Europe - A study of the CJEU and the ECtHR approach to conflicts between fundamental rights in the light of Google Spain

Abstract: Sammanfattning Grundläggande mänskliga rättigheter är ett växande rättsområde, vilket illustreras av den ökande andelen mål med grund i mänskliga rättigheter vid Europeiska domstolar. Denna utveckling, i kombination med att rättighetskatalogen utvidgas och att de befintliga rättigheterna får en mer extensiv tolkning innebär oundvikligen att även mål där två mänskliga rättigheter ställs emot varandra ökar. Denna företeelse har studerats mycket lite, varför det är ett intressant rättsområde att undersöka. I fall där två mänskliga rättigheter vilka bägge skyddas av rättsordningen hamnar i konflikt med varandra ställs domsväsendet inför ett juridiskt dilemma. Vilken, om någon, av rättigheterna bör ges företräde? EU-domstolen och Europa-domstolen är de primära domstolarna vad gäller mänskliga rättigheter i Europa. Denna uppsats studerar förhållningssättet till konflikter mellan mänskliga rättigheter hos respektive domstol med utgångspunkt i rättspraxis och i synnerhet utifrån Google Spain, EU-domstolens avgörande från maj 2014. EU-domstolens förhållningssätt till mänskliga rättigheter i allmänhet och konflikter mellan dessa regleras av de horisontella bestämmelserna i EU-stadgan. Under vilka omständigheter en mänsklig rättighet får inskränkas regleras i Artikel 52(1)Stadgan. Innan ikraftträdandet av EU-stadgan använde EU-domstolen sig av en ’uppenbar oriktighets-doktrin’ innebärande att en bedömning gjordes utifrån huruvida en EU-akt utgjorde en uppenbar oriktighet eller maktmissbruk. Domstolen har i senare praxis inkonsekvent tillämpat en bedömning av den aktuella begränsningens tillåtlighet baserat på Artikel 52(1) och angivit att vid mostående intressen skall en avvägning göras till skydd för mänskliga rättigheter. Europadomstolens förhållningssätt vad gäller konflikter mellan mänskliga rättigheter är baserad på en individuell bedömning, och flera olika metoder kan därför urskönjas. Europadomstolens praxis illustrerar flertalet förhållningssätt, såsom nödvändighetsrekvisitet i det andra stycket i artiklar 8-11, ’margin of appreciation’-doktrinen samt avvägning. Vad gäller specifikt konflikter mellan rätten till privatliv och yttrandefriheten så har flertalet principer framtagits genom praxis för att konkretisera bedömningen. Den andra delen av uppsatsen syftar till att undersöka huruvida EU-domstolens tidigare förhållningssätt speglas i Google Spain samt huruvida det finns anledning att anta att skillnader hade förelegat om målet avgjorts i Europadomstolen. Google Spain rör rätten att dölja lagligt publicerat personlig information från en indexerad lista på en sökmotor, i det här fallet Google. EU-domstolen har tidigare visat att rätten till skydd av personlig data innehar ett starkt skydd inom EU-rätten, varför målet är i enlighet med Domstolens tidigare förhållningssätt. Domstolen applicerar Artikel 52(1) EU-Stadgan vid bedömningen av restriktionen av yttrandefriheten. Det finns anledning att anta att avgörandet fått ett annat utslag i Europadomstolen då principer utvecklade genom Europadomstolens praxis innebär konkreta riktlinjer för avvägningsbedömningen vid en konflikt mellan rätten till privatliv och yttrandefrihet, exempelvis sanktionens inverkan, personens roll i samhället och informationens natur. Dessutom argumenteras för att målet fått en annorlunda utgång beroende på Europadomstolens kategorisering av rätten till privatliv och yttrandefriheten som av lika juridiskt värde. Vad gäller Google Spain och avvägningen mellan rätten till privatliv och yttrandefriheten så kan det argumenteras för att målet innebär en mycket långtgående tolkning av rätten till privatliv, på bekostnad av yttrandefriheten. Detta kan i sin tur leda till att tolkningen av mänskliga rättigheter under EKMR och EU-Stadgan inte längre kan anses vara liktydig, vilket innebär ett hot mot rättssäkerheten och förutsägbarheten för europeiska mänskliga rättigheter. Vidare aktualiserar domen i Google Spain frågor angående rättsläget för EU:s medlemstater vilka är anslutna till EKMR om förhållandet mellan de två domstolarna ifrågasätts. Kvar att besvara är även frågan huruvida den praktiska implementeringen av rätten att bli bortglömd innebär ett effektivt skydd för rätten till privatliv eller endast att privata företag är förpliktade att utföra den ömtåliga uppgiften att göra en avvägning mellan två av våra mest grundläggande mänskliga rättigheter.