Torget som demokratisk arena : en nödvändighet eller en anakronism?

Abstract: Torgen har haft en roll i demokratiseringsprocesser under hundratals år och tycks fortfarande spela en viktig roll, trots att en stor del av det politiska samtalet idag sker på internet. Inte minst har vi kunnat se detta under 2020 då stora grupper människor har gett sig ut och demonstrerat – en global pandemi till trots. Den här uppsatsen syftar till att undersöka fysiska strukturer på platser som används vid politiska samlingar idag. Dessa platser kallas i denna uppsats för demokratiska arenor. Målet är att diskutera vad som utgör en demokratisk plats och hur dessa kan gestaltas. Genom en litteraturstudie, intervjuer och platsanalyser undersöker denna uppsats hur den fysiska utformningen av ett rum kan påverka politiskt beteende. Frågeställningen Vad det är för faktorer som spelar in när vi väljer en plats för demonstrationer och manifestationer? besvaras genom att undersöka fysisk kontext och samtida influenser som kommersialisering och globalisering av den offentliga arkitekturen. Flertalet författare menar att torgets öppenhet riskerar att undermineras av ett alltmer privat inflytande. Men kan en plats endast vara privat eller offentlig, eller kan även en privat plats vara offentlig i viss mening? Genom att kolla på svensk ordningslag så visar det sig att även platser som privata gallerior omfattas och kan användas för demonstrationer. En rad sociala faktorer som symbolik och normer som uttrycks i det offentliga rummet spelar också in för huruvida en plats används för demonstrationer. Frågan om torget som demokratisk arena landar i slutsatsen att det både är sociala och fysiska aspekter som påverkar hur vida en plats används för demonstrationer. Platsens läge och synlighet i staden är lika viktigt som dess historiska eller politiska värde för de som använder sig av den. Platsens storlek och huruvida den är möblerad eller inte spelar också stor roll för hur många människor som ska kunna samlas där. Anledningarna till att en plats används för politiska samlingar är många och handlar om stadens morfologi och platsens symboliska värden, något som är svårt för en landskapsarkitekt att påverka. Kanske ligger vår uppgift – och det är en viktig uppgift - i bevarandet av dessa platser och att hålla dem öppna och omöblerade för stora samlingar, om det så är för en konsert, en minnesstund eller en demonstration.