A stratigraphic study of a coastal section through a Late Weichselian kettle hole basin at Ålabodarna, western Skåne, Sweden

Abstract: Populärvetenskaplig sammanfattning: En undersökning har utförts av sediment avsatta i en liten sjöbassäng som exponerats i kustklinten vid Ålabodarna i västra Skåne. Undersökningen har bidragit med betydelsefull information om vegetationens ankomst till och expansion i området. Västra Skåne är ett mycket viktigt område för studier av detta slag eftersom isströmmarna i slutfasen av den senaste istiden här drog sig tillbaka relativt tidigt och lämnade enbart isolerade partier av stagnant is efter sig, s.k. dödis. Analyser utfördes för att bestämma variationer i sjösedimentens sammansättning av organiskt material och karbonater samt förändringar i deras innehåll av pollen från träd, buskar och örter. Sedimentens ålder bestämdes genom kol-14-analys av makroskopiska växtrester som påträffades i de enheter som var rikast på organiskt material. Flera perioder av klimatisk uppvärmning och nedkylning kan identifieras i sjösedimenten från Ålabodarna. Genom att resultaten från denna studie kan korreleras med resultat från liknande undersökningar på andra lokaler i södra Sverige kan dessa lokalt identifierade, varma och kalla perioder sättas in i ett regionalt sammanhang. Dessutom kan resultaten från Ålabodarna jämföras med den klimatiska s.k. event-stratigrafi som baseras på syreisotop-variationer i den grönländska GRIP-isborrkärnan (Björck et al., 1998). Därmed kan en mer detaljerad kronologi upprättas för sjösedimenten, vilket bidrar till en tidsmässigt bättre bild av vegetationsutvecklingen i Ålabodarna-området. 14C-dateringarna och korrelationerna indikerar att sjösedimenten omspänner perioden från pre-Bølling, före 14,700 GRIP-år BP (år före 1950 e.Kr.), och fram till början av Yngre Dryas, ca 12,650 GRIP-år BP. Varma perioder i Ålabodarna-området indikeras av ökad förekomst av pollen av träd och buskar samt minskad förekomst av pollen av örter i sedimenten. Förhöjd organisk halt är en annan indikation på klimatisk uppvärmning och lokalt ökad vegetationstäthet. Kalla perioder indikeras av ökad förekomst av örtpollen i sedimenten. Många örter är ljuskrävande och därför beroende av ett öppet landskap. Ökad halt av minerogent material i sedimenten indikerar ökad markerosion, vilket förekommer då vegetationstätheten minskar i området. Pollenresultaten tyder på att björk, Betula, anlände till Ålabodarna-området strax efter 14,700 GRIP-år BP och att tall, Pinus, förmodligen anlände till området strax efter 12,900 GRIP-år BP. Gravitationsströmmar var viktiga under bassängens historia. Förekomsten av tunna och undulerande sandlager, kalkpartiklar och block i några av sedimentenheterna visar att pulser av smältvatten från omgivande dödis transporterade partiklar från lokala moränbäddar till bassängen. Dessa gravitationsavsatta sediment påträffas genom hela lagerföljden upp till ca 19 cm djup, vilket tyder på att dödis låg kvar i Ålabodarna-området till ca 12,900 GRIP-år BP.