Att gestalta med stadens mellanrum som fördröjande system : ett gestaltningsförslag med utgångspunkt i den hårdgjorda staden

Abstract: Dagens urbanisering skapar allt fler och större hårdgjorda stadsrum. Vid en förtätning är det inte sällan stadens gröna mellanrum som får minska sitt förtätning är det inte sällan stadens gröna mellanrum som får minska sitt utrymme. En hårdgjord förtätning medför på så vis att allt mer regnvatten behöver tas omhand om på annan plats än var det föll. Detta examensarbete i landskapsarkitektur belyser hur ett direkt och lokalt omhändertagande av regnvatten inte alltid kräver stora och enhetliga system, utan har som avsikt att belysa möjligheter för ett lokalt omhändertagande på de mindre ytorna i staden. Målet med arbetet är att se möjligheterna i stadens mindre ytor, såsom exempelvis refuger och trottoarer, när det gäller ett lokalt omhändertagande på plats. Motivet för att undersöka potentialen för dessa områden ligger bland annat i den väder- och nederbördsförändring som förväntas i södra Sverige. Genom innovativ planering och projektering kan förhoppningsvis dagens ohållbara omhändertagandeprocess förändras. Detta examensarbete är uppdelat i tre delar. Den första delen förtydligar dagvattenhanteringens historia samt dess möjliga användningsområden. I denna del används litteraturstudie som metod. Här belyses även de många värden som en öppen dagvattenhantering ger; allt ifrån pedagogiska och rekreativa till rumsbyggande och ekonomiska värden. I den här delen finns också en översikt över de system för ett omhändertagande som används idag, samt vilka av dessa som kan appliceras på stadens ytor och dess mellanrum. Avslutningsvis i del 1 belyses problematiken kring lokal dagvattenrening, med till exempel grovt förorenade ytor och skötseln på systemen. Sedan decennier tillbaka har Malmö Stad arbetat med översvämningsproblematik samt stående nederbördsvatten. Eftersom omhändertagandet av dagvattnets kräver omfattande hantering från flera av stadens förvaltningar har vattnets väg i staden blivit en komplex del av stadsplaneringen. Samtidigt arbetar Malmö uttalat efter förtätande stadsbyggnadsideal, det vill säga fler funktioner på mindre yta, vilket i sin tur innebär att ytornas faktiska funktion blir avgörande för hur staden fungerar i stort. Då detta examensarbete undersöker mindre ytors betydelse för ett lokalt omhändertagande av dagvatten är Malmö med sin komplexa dagvattenproblematik som ett mycket intressant objekt. I del 2 undersöks först nederbördsstatistiken för Malmö stad för att ge belägg för att ett utökat arbete med LOD är en nödvändighet i framtidens gestaltning av staden. I Malmö presenteras därefter 4 områden som är intressanta eftersom de har olika tillvägagångssätt och strategier för att lösa, eller inte lösa, ett omhändertagande av dagvatten på plats. Dagvattenproblematiken inom områdena undersöks med fokus på de mindre mellanrummen. I denna del tas även problematiken kring utbyggnaden av ett lokalt omhändertagande upp då viktiga funktioner såsom exempelvis rörelse och tillgänglighet inte får gå förlorade inom stadsrummet. I den avslutande delen av examensarbetet, del 3, ges ett förslag på omgestaltning av ett av områdena från del 2, Södervärns busstorg. Genom en undersökning av områdets huvudsakliga och nödvändiga funktioner pekas möjliga mellanrum för omgestaltning ut. De system som presenterats i del 1 appliceras därefter på dessa ytor med utgångspunkt från systemens storlek och huvudsakliga användningsområde. Resultatet av arbetet visar att flera genomtänkta lösningar för de mindre ytornas upptagning av vatten kan appliceras på de utvalda delarna av Malmö. Samtidigt finns det en stor framtidspotential för att ytterligare utveckla dessa mindre upptagnings/fördröjningsområden för ett lokalt omhändertagande av dagvatten i den hårdgjorda staden. Bara genom att ta tillvara på stadsrummets alla enheter kan vi påvisa en genomtänkt, hållbar och levande urban miljö.