Våga satsa, våga misslyckas : en undersökning av hur lantbrukare påverkas av ett misslyckande

University essay from SLU/Department of People and Society

Abstract: Ett misslyckande kan definieras på många olika sätt, beroende på lokala omständigheter och traditioner samt personliga värderingar. Det kan variera mellan total konkurs av ett företag eller en person, till enstaka uteblivna inbetalningar. Gemensamt för många definitioner är dock en stark sammankoppling med negativitet och felaktighet. Två bidragande orsaker till ett misslyckande kan, enligt litteraturen, vara bristande ledarkunskaper hos företagsledaren eller otillräckliga finansiella tillgångar. De bakomliggande orsakerna till misslyckandet tros även ha stor betydelse för företagarens återhämtning samt huruvida företagaren lär sig av misslyckandet. En stor del av svenska lantbruksföretag drivs idag som enskilda näringsverksamheter och ofta även som familjeföretag. I en enskild näringsverksamhet är företagaren personligt ansvarig för såväl skulder som tillgångar. Detta, tillsammans med faktumet att företagen ofta drivs som en familjeverksamhet, bidrar till en ökad risk för subjektiv syn på företaget i helhet, vilket kan ge negativa konsekvenser och försvåra exempelvis en avveckling av företaget. I genomgången litteratur finns väldigt lite forskning gjord på hur lantbruksföretagare påverkas av att genomgå ett misslyckande. För att öka förståelsen kring detta ämne har vi utfört intervjuer med sju lantbruksföretagare vilka tidigare genomgått misslyckanden. I resultatet syns stor skillnad på respondenternas attityd till misslyckanden, beroende på den bakomliggande orsaken till deras misslyckanden. Majoriteten av respondenterna har upplevt känslor av stigmatisering och brist på acceptans i samhället. Detta till trots, har respondenterna dragit lärdomar av sina misslyckanden i form av bland annat hur viktig familjen är, hur viktigt det är att tro på sin egen kapacitet samt vikten av att våga satsa, men också att våga misslyckas. Efter intervjuerna har slutsatserna dragits att lantbruksföretagare påverkas väldigt olika beroende på den bakomliggande orsaken till misslyckandet;; en djurproduktion vilken tvingats avvecklas på grund av lönsamhetsbrist, lansering av en ny produkt vilken inte generade någon vinst eller avveckling av hela företaget på grund av återkommande sjukdom på produktionsdjuren. Såväl psykologisk som ekonomisk påverkan ter sig väldigt olika, då en del av respondenterna hamnat i insolvens och andra åstadkommit en förbättrad ekonomisk situation. Psykologiskt sett har en del av respondenterna dominerats av negativa tankegångar, medan en annan del valt att inte ens se misslyckandet som ett misslyckande. Gällande social påverkan har alla respondenter förändrat sitt umgänge och valt att helt avstå från umgänge med tidigare branschkollegor och inte heller deltaga i branschtillställningar. Respondenternas attityd och syn på sitt eget misslyckande verkar vara avgörande för deras attityd till fortsatta satsningar och ett fortsatt lärande. Sammanfattningsvis har vi sett ett stort behov från respondenterna att få delge sina historier om misslyckanden. Vi anser att det krävs mer forskning på området för att kunna dra nytta av olika typer av misslyckanden och skapa möjligheter att föra denna kunskap vidare. För att öka möjligheter att göra detta krävs en, från samhällets sida, förändrad syn på misslyckanden och företagare vilka har misslyckats. Detta, tror vi, forskningen kan bidra till och på så sätt så småningom låta ett misslyckande ses som en väg till ökad kunskap och nya möjligheter inom lantbruksföretagandet i Sverige.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)