Utfodring av katter i Sverige : samband mellan utfodring och övervikt respektive utfodring och problembeteenden hos katten

Abstract: Övervikt är ett ökande problem hos våra sällskapsdjur. Att bedöma hull hos katter är precis som för andra sällskapsdjur en utmaning. Användandet av en hullbedömningsskala så som Body Condition Score (BCS) är ett värdefullt hjälpmedel för att på ett mer objektivt sätt bedöma en katts hull. BCS används ofta på veterinärkliniker men kan också användas av ägaren i hemmet. I tidigare studier har varierade resultat gällande samband mellan utfodring och hull setts. Denna studie syftar till att undersöka hur katter i Sverige utfodras och om det finns några samband mellan utfodring och övervikt. Inom humanmedicin forskas det mycket på vilken inverkan stress kan ha på ätbeteende och val av kost. Stress kan ge upphov till problembeteenden hos katter. I den här studien undersöks därför även om det finns en förekomst av problembeteenden i studiepopulationen samt om det finns samband med hur katterna utfodras. Den ena delen av arbetet bestod av en litteraturstudie där bland annat olika typer av foder, utfodringsstrategier, näringslära och problembeteenden undersöktes. Den andra delen av arbetet bestod av en webbaserad enkätstudie som riktade sig till kattägare i Sverige. Enkäten var uppbyggd i 4 delar där de olika delarna var; ”din katt och dess miljö”, ”utfodring”, ”hull och vikt” samt ”utfodring och beteende”. 490 katter inkluderades i studien. I denna studie var torrfoder den vanligaste fodertypen följt av veterinärfoder och våtfoder. Torrfoder och veterinärfoder gavs oftast som fri tillgång medan våtfoder oftast gavs som måltider. Färskfoder och hemlagat foder gavs i låg utsträckning som huvudsaklig fodertyp. I studien sågs inga samband mellan övervikt och fodertyp. Däremot var det vanligare att katter över normalhull utfodrades med måltider medan katter under normalhull oftare utfodrades med fri tillgång. En teori till detta skulle kunna vara att överviktiga katter oftare utfodras med måltider i stället för fri tillgång som ett försök att få de att minska i vikt. Fler kattägare bedömde sin katt som överviktig när bedömningen gjordes med hjälp av hullbedömningsskala (39 %) än utan (26 %) vilket kan indikera att kattägare kan ha en tendens att underskatta sin katts hull. Underskattning av kattens faktiska hull skulle kunna bero på okunskap. Här har veterinärer och annan djurhälsopersonal en mycket viktig roll i att adressera övervikt när de ser det. De kan också hjälpa till att förebygga övervikt genom att exempelvis lära djurägare att använda en hullbedömningsskala. Problembeteenden förekom i studiegruppen, både generellt i gruppen vid svarstillfället och vid förändringar i utfodring. Bland de som svarade att de sett beteendeförändringar vid förändringar i utfodring var de vanligaste problembeteendena tiggande av mat och överdriven vokalisering. För de som åt torrfoder var det vanligaste problembeteendet överdriven vokalisering medan det för de som åt våtfoder var tiggande av mat. Antalet svarande var dock mycket få varför resultatet ska tolkas med mycket stor försiktighet. Det sågs att de som åt 4 gånger dagligen eller mer visade problembeteenden mer frekvent än övriga. Sammantaget finns indikationer på att katters beteende kan påverkas av hur de utfodras, vilket är något som bör studeras vidare. Denna studie har bidragit till ökad kunskap om hur katter utfodras i Sverige samt dess samband med övervikt och problembeteenden men fler studier som berör ämnet behövs.