Utmaningen för det svenska lantbruket : en studie om inkomsteffekter vid direktstödets avskaffande

Abstract: Under 1957 lades grunden för den gemensamma jordbrukspolitik CAP som idag drivs inom EU. Lantbrukssektorn står idag för en betydande del av EU’s totala budget om 133,8 miljarder euro. Lantbruket inom Europa erhåller årligen stora summor i form av direktstöd. Länder utanför EU motsätter sig dessa stöd och anser att det skadar marknader utanför EU’s gränser och då främst i Afrika. En ny gemensam jordbrukspolitik skall utformas 2013 för den nästkommande sexårsperioden. Sverige driver i dessa förhandlingar en politik tillsammans med Storbritannien och Holland där de vill avskaffa de direkta stöden. Arbetet syftar till att utröna vilka effekter ett avskaffande skulle ha för det svenska lantbrukets lönsamhet. För att göra detta har tre exempelgårdar utformats. Gårdarna är belägna i Skåne och Västergötlands norra slättbygder vilket är två av regionerna som erhåller de högsta ersättningarna för direktstöd. Inkomstskillnaderna har jämförts genom att se hur dagens lönsamhet ser ut i situation (A). Detta har sedan jämförts med en situation (B) där direktstödet tagits bort och nya produktpriser har implementerats. De nya produktpriserna har erhållits genom en simuleringsmodell för den europeiska lantbruksmarknaden utan direktstöd.Resultaten visar en påtaglig sänkning av lantbrukarnas lönsamhet när stöden avskaffats. Det finns även företag som klara omställning bättre. Dessa är gårdar med stora andelar arrenderad mark eller företag som köper in mycket insatsvaror externt till sina produktioner.