Timmerlängder till Iggesunds sågverk

Abstract: Det råder hård konkurrens på marknaden för sågade trävaror. Längdkrav på furuprodukter var tidigare sällsynt men blir allt vanligare. Idag efterfrågas längre och längre längder, helst ska sågade trävaror vara över 42 dm (vilket motsvaras av timmerlängder över 43 dm). Iggesunds sågverk ställer sig frågan om det finns möjligheter till en bättre längdanpassning av sågverkets timmerlängder till marknadens krav, och om en sådan förändring skulle löna sig? Detta arbete tittar på tre scenarier till förändrade timmerlängder och hur de påverkar Iggesunds sågverks lönsamhet. Modellen är utformad så att relevanta intäkter och kostnader med avseende på råvara, produktion och marknad beaktas för dessa scenarier. Det första scenariot visar att endast aptera timmerlängder i 43-55 dm, jämfört med dagens aptering på 37-55 dm, höjer timmerkostnaden men höjer också medelstockens längd. Den längre medelstocken ger positiva effekter på produktiviteten vid sågverket och skulle därmed sänka de fasta produktionskostnaderna per kubikmeter sågad vara, men också ge negativa effekter på utbytet och lastfyllnaden på lastbil och container. Scenariot som kapstrategi på justerverket skulle också sänka intäkten. Sannolikt skulle inte Iggesunds sågverk få ett högre pris för denna förändring och lönsamheten skulle sjunka med ca 56 kr/m3sv jämfört med idag om scenariot genomförs. Det är också tveksamt om marknaden kommer uppskatta den snedvridna fördelning som skapas av denna förändring med stora volymer i längden 42 dm. I det andra scenariot apteras timret i längder 43-55 dm endast på de grövre diameterklasserna (över 18 cm i toppdiameter) och de klenare mellan 34 och 55 dm. Det höjer inte timmerkostnaden lika mycket som att göra det på samtliga diameterklasser. Produktiviteten och utbytet skulle totalt sett troligen sjunka något till följd av detta scenario. Denna förändring skulle sannolikt inte möta marknadens krav om längre längder på flera kritiska produkter. Sannolikt skulle inte heller denna förändring ge ett högre pris på marknaden och Iggesunds sågverk lönsamhet skulle sjunka med ca 41 kr/m3sv om scenariot genomförs. Det tredje och sista scenariot utgick från fyra timmerlängder som resulterar i jämna slutprodukter: 37, 43, 49 och 55 dm med en jämn volymfördelning på de tre längsta längdklasserna. Scenariot visade på ett ökat utbyte men i övrigt påverkas lönsamheten negativt. Att införa detta scenario som kapstrategi på justerverket påverkar intäkterna mycket negativt. I övrigt motsvarar detta scenario sannolikt marknadens samlade krav bäst sett till sin helhet. Det är dock inte sannolikt att Iggesunds sågverk skulle få ett högre pris för denna förändring på marknaden och lönsamheten skulle sjunka med ca 56 kr/m3sv om scenariot genomförs. Studien rekommenderar inte Iggesunds sågverk att implementera något av dessa scenarier, utan att istället utreda små förbättringsmöjligheter som att minska på oönskade längdklasser som 45 dm och 51 dm. Denna studie visar också att sågverk bör ha en kort längdklass på timmer för att timmerkostnaden inte ska bli för hög. Samtidigt visar studien att en längre medellängd påverkar produktiviteten på sågverket positivt, vilket gör att de fasta produktionskostnaderna per kubikmeter sågad vara sjunker, samtidigt som det påverkar utbytet och lastfyllnaden på container– och lastbilstransport negativt. Studien visar också att scenarierna är olämpliga som kapstrategi i justerverket om man inte får högre pris på marknaden.