Referenslandskap som förebild vid vegetationsdesign på golfbanor

Abstract: Arbetet bottnar i en övertygelse om att ett golflandskap kan uppgraderas både vad gäller upplevelse och spelstrategi med hjälp av progressiv vegetationsdesign. Syftet med uppsatsen är att pröva hur ett antal vegetationskoncept fungerar om de applicerades i ett golflandskap. Vegetationskoncepten är hämtade från referenslandskap med stora upplevelsekvalitéer som t.ex. halvöppna hagmarker. Målet är att skapa alternativ för hur berikande vegetation kan byggas upp och integreras i en golfanläggning med referenslandskap som förebild. Avstamp tas i litteraturstudie som belyser de viktigaste principerna för hur träd och vegetation kan användas på golfbanor. Tre platser hämtade från olika golfbanor används som utgångspunkt för arbetet. Platserna utgörs av golfhål som valts ut baserat på tillkortakommanden i vegetationsuppbyggnaden. Inledningsvis presenteras och analyseras dessa platser. Vidare har fältstudier genomförts i för ändamålet lämpliga referenslandskap för att kartlägga användbara strukturer och grupperingar. Golfhålen som analyserats, matchas sedan mot referenslandskapen baserat på hur väl ståndortsförhållanden, vegetationstyp, landskapskaraktär och vegetationsstruktur stämmer överens mellan referenserna och golfbanelandskapen. Slutligen prövas kvalitéerna hos de för respektive golfmiljö utvalda referenslandskapens vegetationsmönster och arter med hjälp av planer, elevationer och analyserade text. Särskilt fokus läggs även på växtmaterialets utveckling över tid. Slutsatsen blir att upplevelserika kulturlandskap likt de referenser som kartlagts i denna studie är goda och funktionella förebilder för hur golfbanor kan berikas samt hur golfanläggningar skulle kunna arbeta med vegetationsbyggnad. Vidare är metodiken som använts i detta arbete mycket tillämpbar i andra liknade situationer.