Effekter av flushing och dess potentiella användning för hund

University essay from SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health

Abstract: Flushing är samlingsnamnet för tillskottsutfodring med fodermedel med högt energiinnehåll i syfte att förbättra den reproduktiva förmågan hos djur. Metoden används aktivt på flera av lantbrukets djur men fokus för det här arbetet är främst får och nötkreatur då de allra flesta studier gjorts på dessa djurslag. Därefter diskuteras den eventuella användbarheten av metoden för hund, där det vetenskapliga underlaget är begränsat. I försök på får och nötkreatur används vanligen kolhydrater, fetter eller proteiner som flushingdiet och då ofta i form av glukos, palmitinsyra eller linolsyra samt lupiner. Tillvägagångssättet är ofta, i försökssammanhang, att erbjuda djuren extra foder utöver det som täcker det basala näringsbehovet en eller två östralcykler före planerad betäckning. Fodergivan ökas olika mycket beroende på försöksutformning men en ökning med ca 1,5 % av kroppsvikten återkommer i flera försök. Det man avser att påverka är östrusbeteende samt duration och intervall av detsamma, oocytmognad, blastocystutveckling, prenatal överlevnad, antal och livsduglighet hos avkomman samt även långsiktig påverkan på ett genetiskt plan. För att utvärdera resultaten av metoden använder man sig av olika mätbara parametrar med vissa generellt återkommande i de flesta försök. Vanligt är att man uppskattar djurets näringsstatus vid början av försöket med utgångspunkt från Body Condition Score-skalan som går från 1-5 (från kraftigt undernärt till kraftigt överviktigt). Vikt används antingen istället för BCS eller som kompletterande information för att räkna ut en exakt fodergiva. Ytterligare bedömningspunkter är tidig embryoöverlevenad, antalet fullgångna dräktigheter och antalet avkommor. Mer specifika mätningar görs av ovulationshastigheten där man tittar på medelantalet gulkroppar per djur samt oocytkvaliteten, vilken avgör embryots förmåga att nå blastocyststadiet. Hög oocytkvalitet leder till ett ökat antal befruktade ägg som når blastocyststadiet hos djur som har fler än en avkomma åt gången. Oftast tittar man på flushingdietens påverkan på follikelstorleken. Det finns en generell tendens till att de stora, preovulatoriska folliklarna hamnar i fokus då de förväntas bilda större gulkroppar med högre progesteronproduktion, vilket i sin tur ger dräktighetsbevarande effekter. En annan parameter som studeras är embryokvaliteten. Strävan är att embryots form ska vara jämn och sfärisk med inbördes likvärdiga celler med avseende på storlek, färg och densitet. Vid försök syns bäst effekt av tillskottsutfodringen på individer med underhull som göds till bättre hull. Bäst resultat ses på djur som göds från ett sämre BCS till ett på ca 3-3,5. Slutsatsen är att flushing generellt är överflödigt på djur som hålls i jämngott hull men effektivt på djur som säsongsvis har reducerad tillgång till föda och därför är i underhull. Då effekten är minimal på djur i gott hull är metoden inte direkt tillämpbar för att öka den reproduktiva förmågan hos hundar då vi generellt snarare håller dem i överhull.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)