Biokol som tillsats i vallensilage utfodrat till mjölkraskvigor : inverkan på konsumtionsförmåga, smältbarhet, träckens konsistens och färg, samt djurens renhet

Abstract: Biokol är en produkt som tillverkas av organiskt material eller biomassa i en process som kallas pyrolys, då materialet upphettas i en temperatur från 350 till 1000 ̊C i en syrefri miljö. Biokol är lagringsstabil under lång tid innan den bryts ned och fungerar därför som kolsänka. Produkten kan användas för att öka jordens bördighet och grödornas avkastning, då den har god närings- och vattenhållande förmåga. Biokol skulle även kunna användas som tillsats i foder till idisslare och leda till flera andra positiva effekter. I denna studie undersöktes om en tillsats av biokol i en foderstat med vallensilage utfodrat till kvigor av raserna SRB och Holstein hade någon påverkan på konsumtionsförmåga, smältbarhet, träckkonsistens, färg på träcken och djurens renhet. Försöket hade en change-over design i form av en romersk kvadrat och det var fem olika behandlingar som testades samtidigt under totalt fem perioder. Kvigorna var totalt 10 stycken, vilka delades in i kvigpar med en av varje ras per utfodringstråg. Behandlingarna var KONTROLL (vallensilage utan biokolstillsats), LÅGENS (vallensilage med biokol tillsatt vid ensilering ca 1,5 % av torrsubstansen (TS)), LÅGMIX (vallensilage med biokol tillsatt vid utfodring ca 1,5 % av TS), HÖGENS (vallensilage med biokol tillsatt vid ensilering ca 3 % av TS) och HÖGMIX (vallensilage med biokol tillsatt vid utfodring ca 3 % av TS). En tillsats av mineral innehållande magnesium (Mg) tillsattes med start från den andra perioden. Varken konsumtionsförmågan, i kg TS per dag eller i kg TS per dag i % av levande vikt (LV) påverkades av en inblandning av biokol. Inte heller intaget av NDF i g per kg TS och NDF i g per kg TS och dag i % av LV påverkades av en inblandning av biokol. Det var inte heller någon signifikant skillnad vad gäller smältbarheten av TS, OS, RP och NDF. Träckkonsistensen tenderade däremot till att bli hårdare och fastare vid en inblandning av biokol, då det tillsattes innan utfodring. Likaså blev också träckens största och minsta mått mindre. En hög inblandning av biokol ledde även till att träckkonsistensen blev ännu hårdare och fastare. Behandlingen HÖGMIX gav den hårdaste och fastaste träckkonsistensen. Träckens färg blev även mörkare vid en inblandning av biokol. Renheten på kvigorna påverkades däremot inte av en inblandning av biokol, vilket skulle kunna bero på att kvigorna var rena vid försökets start, då träckkonsistensen redan var fast och hård. Överlag sågs inga negativa effekter av en tillsats av biokol i vallensilage utfodrat till mjölkraskvigor. En fastare och hårdare träckkonsistens skulle kunna innebära att det blir lättare att hålla stallet rent, vilket skulle kunna leda till renare djur och förbättrad klövhälsa. Eftersom biokol också har fördelaktiga egenskaper för att minska näringsläckage och växthusgasutsläpp, från både vommen och från gödseln, finns det därmed goda möjligheter för biokol att var en del av ett kretslopp på gårdsnivå.