Hållbar parkskötsel : parkskötsel för att gynna rödlistade arter, ekosystemtjänster och människors välbefinnande

Abstract: Syftet med arbetet är att skapa tre olika skötselplansförslag för Cytivas båda parker. Målet är att förbättra förutsättningar för parkernas arter, rödlistade arter i området, bedöma möjliga ekosystemtjänster och att skapa inbjudande miljöer för människor. Syftet uppnåddes med hjälp av tre frågeställningar: •Vilka rödlistade arter finns i närområdet och hur kan de gynnas av projektet? •Hur kan parkerna utformas för att främja trevnadskänslan i parkerna? •Hur ser parkerna ut idag och hur kan ekosystemtjänster och ekologiska värden ökasgenerellt? Metoden bestod av en arealundersökning i Artportalen där inrapporteringar från arter av organismgrupperna kärlväxter, ryggradslösa djur och fåglar undersöktes inom en 2,25 km2 stor area runt Cytiva. Sökningen begränsades till åren 2012–2022, och endast de senaste inrapporteringarna av vardera arten presenteras i arbetet. För frågeställning ett gjordes också en översiktlig inventering av området. I syfte att besvara de övriga frågeställningarna utfördes två intervjuer med en trädgårdsmästare som arbetat på Cytiva och med Blomlöfs bin AB över zoom. Dessutom studerades Sinnenas trädgård i Stockholm för jämförelse med Cytivas parker och litteraturstudier utfördes i övrigt. I litteraturstudierna användes databaserna Scopus, Web of Science och Biosis. Resultaten visade att fåglarna stod för majoriteten av de inrapporterade organismerna, medan de övriga organismgrupperna innehöll färre antal arter. Majoriteten av kärlväxterna (Tabell 1) hade liknande krav på miljön, men vad gäller de ryggradslösa djuren (Tabell 2) skiljde sig dessa åt och lika så fåglarna (Tabell 3). De övriga resultaten bestod av tre skötselplaner som hade stigande omfattning. I den första planen ingick åtgärder som exempelvis begränsad gräsklippning under vår, uppsamling av dagvatten samt bihotell med flera. I den andra planen tillkom bland annat åtgärderna att plantera nya träd, sätta upp tornseglarholkar och att skapa en sanddyn. I den tredje och sista planen föreslås det att skapa en örtträdgård, gröna tak på cykelställ och en handikappanpassad gångstig som några av åtgärderna. För de olika kärlväxterna (Tabell 1) kommer troligen åtgärden att plantera rödlistade blommor/att skapa en miljö som kärlväxterna trivs i att gynna dessa mest, eftersom åtgärden har en stark koppling till arterna. Åtgärder som är mer generella och gynnar en större mångfald av kärlväxter är exempelvis att skapa medelintensiva ängar och att klippa gräset senare. Genom dessa tillåts parkens egna arter att frodas. Vad gäller åtgärder för de ryggradslösa djuren föreslås många åtgärder som är väl anpassade till någon av de rödlistade ryggradslösa djuren (Tabell 2). Exempel på detta är att spara på död ved för matt blombagge och att skapa sanddyner för svartpälsbiet. Dock så kan dessa fortfarande gynna många andra arter (Koffman 2016; Niklasson & Nilsson 2018). Det motsatta gäller för fåglarnas åtgärder, då flera av dessa åtgärder gynnar olika arter generellt. Exempel på detta är holkuppsättning och att skapa ett fågelbad. Åtgärden att sätta upp tornseglarholkar gynnar dock tornseglaren, men dessa holkar kan dessutom användas av andra fåglar. De åtgärder som skapades för att öka trevnadskänslan i parken baseras dels på FHI:s (folkhälsoinstitutet) checklista (Johansson et al. 2009), men också utifrån andra resonemang. Kvalitéer som nämns i Johanssons et al (2009) rapport är det festliga och det rofyllda. Dessa förstärks genom att bland annat att sätta upp häckar. Andra åtgärder är att sätta upp skyltar vid de naturvårdsåtgärder som antas i syfte att ge information om dem, och att sätta upp bänkar för att locka folk till användning av parken. För den tredje och sista frågeställningen bedömdes möjliga ekosystemtjänster, och några som förstärks av planerna är pollinering, rening av vatten och erhållandet av örter från örtträdgården. Pollinering i sig är en viktig ekosystemfunktion (Bolund & Hunhammar 1999), och det är framför allt åtgärder för kärlväxter och insekter som ger denna ekossystemtjänst. En annan fördel från åtgärderna är rent vatten som ges av uppsamlingen av dagvattnet och användningen av detta för bevattning av ängar. Detta gör att mer vatten får ett naturligt kretslopp i stället för att flöda ut i vattendrag via avlopp (Copeland 2013). I övrigt får vi också en ren försörjande tjänst från örtträdgården i form av örter. Sammantaget ger de olika planerna möjligheter både till att gynna de rödlistade arterna, men förbättrar också förutsättningarna för parkens arter och mångfald generellt.