THE EFFECTS OF VISUAL SUPPORT BY A THREEDIMENSIONAL STAIRCASE MODEL ON INDOOR NAVIGATION AND SPATIAL ORIENTATION DURING VERTICAL MOTION

Abstract: Vertikala strukturer i byggnader har blivit väldigt vanligt och mer komplexa, därmed ökar vikten av wayfinding. Syftet med denna studie var att undersöka om en tredimensionell modell av en spiraltrappa ökar spatiala orienteringen när man rör sig vertikalt via den motsvarande existerande trappan. Ett experiment utfördes med 25 deltagare, 13 män and 12 kvinnor, mellan åldrarna 18-29 (M= 23.12, SD= 2.93). Hälften blev fördelade till testgrupp och andra hälften till kontrollgrupp. Båda grupper studerade en karta i 30 sekunder och blev instruerade att gå till ett mål på översta våningen. Testgruppen presenterades med ett visuellt hjälpmedel innan de gick in i trappan, kontrollgruppen såg inte detta hjälpmedel. När deltagarna nått översta våningen var deras uppgift att peka till tre olika platser, målet, starten och till Universum byggnaden med en kompassapplikation. Graderna av fel vid pekandet räknades ut och analyserades. Deltagarna fyllde även i Santa Barbara Sense of Direction skalan för att undersöka deras spatiala förmåga. Andra aspekter som togs i aktsamhet var huruvida de var familjära med byggnaden sedan tidigare och skillnader i utförandet mellan kvinnor och män. Resultatet visade något mindre fel vid pekuppgifterna av testgruppen än kontrollgruppen, dock visades ingen signifikant skillnad i datan. Alternativa tolkningar av resultatet och begränsningar tas upp i diskussionen.