Tjäderns (Tetrao Urogallus L.) häckningsframgång i det moderna skogsbruket

Abstract: I norra Europa började tjädern minska under mitten på 1900-talet när det moderna trakthyggesbruket tog fart. Man har länge ansett att minskningen av tjädern orsakats av storskaliga avverkningar i gammal skog och att gamla lekplatser dog ut. Idag har omfattande forskning visat att tjädern är flexibel och kan spela även i brukad skog och att den inte är beroende av gammal skog. Den svenska tjäderstammen ligger på en stabil nivå som sakta ökar och varierar i kortsiktiga cykler från år till år. Det avgörande för häckningsframgången är antalet hönor och kycklingar som överlever sommaren och dödligheten orsakas i huvudsak av predation de första veckorna efter kläckning. Det moderna skogsbruket kan ge indirekta effekter eftersom stora arealer kalhyggen skapar smågnagarpopulationer med höga tätheter vilket sannolikt gynnar predatorerna. Tillgång på våtmarker, skyddande växtlighet och blåbärsris är viktiga inslag i hönans och kycklingarnas biotopval vilket kan påverkas negativt vid kalavverkningar och skyddsdikningar. Resultatet pekar på att predatorer och särskilt rödräven är den avgörande faktorn för tjäderns häckningsframgång.