Hägnutnyttjande hos persisk leopard (Panthera pardus saxicolor)

Abstract: Detta arbete beskriver och diskuterar resultaten av en studie för att analysera utnyttjandet de vill säga användningen av den persiska leopardens (Panthera pardus saxicolor) hägn på Nordens Ark, Sverige. Den persiska leoparden är vanligast i Iran men finns också i mindre populationer i Afghanistan, Turkmenistan och Armenien. Den persiska leoparden klassificeras som en utrotningshotad art av IUCN och av de åtta identifierade underarter av leopard som finns i världen, är den sällsynta persiska leoparden en av de fysiskt största. Forskare debatterar om leopardens miljöval och hur de spenderar sin tid under ett dygn. Hur de persiska leoparderna använde inhägnaden undersöktes genom observationer på de två individerna, där beteende och platsen registrerades. Resultaten från observationerna visar att den persiska leoparden föredrog sektion 1 (den sektionen med tak över sig) med totalt 531 registreringar jämfört med sektion "bur" (den lilla inhägnaden) med 208, sektion 2 (inhägnaden i mitten) med 132 och sektion 3(inhägnaden bredvid snöleoparderna) med totalt 128 registreringar Den minst använda delen av inhägnadsmiljön i alla sektioner var träden, vilket ledde till en diskussion om sätt att förbättra användningen av träden, som att placera matberikningen längre upp i träden närmare trädtopparna. Forskning har visat att de vilda leopardernas levnadsmiljö minskar mer och mer, vilket gör det svårt för leoparden att överleva. Djurparker försöker efterlikna leopardens miljö i naturen, men med människans ständigt ökande förstörelse av deras livsmiljö, finns det en risk att det snart inte finns någon miljö att efterlikna. Om syftet är att placera ut djuren i det vilda igen, bör man, vid utformningen av inhägnader i djurparker, utforma dem i enlighet med djurens naturliga miljö eller efter den miljö som de kommer att släppas ut i? Den del i inhägnaden som användes totalt mest i alla sektioner var marken, stor del av anledningen till detta är att leoparderna använde marken för att förflytta sig mellan sektionerna. Gällande frågeställningen om hela inhägnaden används av de persiska leoparderna är svaret nej. Saknas det något i inhägnaden som de persiska leoparderna behöver och går det att höja användningen av de delar av inhägnaden som i dagsläget inte används? Det går inte att uttala sig om det saknas något i leopardernas inhägnad men det finns några alternativ för att öka aktiviteten i de delar som inte används så som att möjliggöra bättre utsiktsplatser i anslutning till berget och träden. Den faktorn som påverkade de persiska leoparderna, speciellt honan, negativt var deras grannar de vill säga snöleoparderna.