Restaurering av betesmark och slåtterängar : en redogörelse och granskning av behov, ändamål, tillvägagångssätt och effekter

Abstract: Naturbetesmarker och slåtterängar är en produkt av människans hävd. Till följd av detta förändras gräsmarker när människans levnadsmönster förändras. För att få en förståelse för betesmarker och slåtterängars framväxt och tillbakagång är det viktigt med en förståelse och kunskap om hur bondesamhället förändrats genom tiderna och hur markanvändningen sett ut i historien. Politiska beslut, strukturomvandlingar, ekonomiska incitament och trender i samhället har format jordbruket och då även gräsmarker. Naturbetesmarker och ängar är en del av odlingslandskapet och många arter som är knutna till det riskerar att dö ut till följd av nedläggning och rationaliseringar av jordbruket. Livsmiljöerna försvinner och så även arterna. Olika ersättningar finns idag att få för den som brukar sin mark på ett sätt som är bra för miljön och som gynnar variationen i naturen. I detta arbete beskrivs och granskas miljöersättningen Restaurering av betesmark och slåtterängar som är en ersättning som syftar till att öka arealen betesmark och slåtterängar och utveckla odlingslandskapets natur- och kulturmiljöer. Den typen av återställande av livsmiljöer och naturtyper inom hävdad gräsmarksvegetation är avgörande för att kunna bevara de hotade arter och de livsmiljöer som är kopplade till odlingslandskapet. När en gräsmark slutar att hävdas finns det generella slutsatser att dra. Marken kommer förr eller senare att återgå till skogskaraktär eller som vass i blötare marker. Inom miljöersättningen finns det strategier för hur en restaurering ska gå till som beskrivs i form av en handlingsplan. Resultatet av en restauration kan påverkas av en rad olika faktorer såsom det omgivande landskapet, tidigare hävd, löpnade skötsel och konkurrenssituationen på platsen. Analyser som gjorts mellan marker utan miljöersättning och marker med miljöersättning visar inte på några tydliga skillnader. De skillnader som visas tros bero på skillnader som fanns från början. I studien påpekas att det finns möjlighet att skillnaderna ökar med antalet år som en av markerna hävdas och den andra inte.