På upptäcktsfärd i Sagobygden : hur det immateriella kulturarvet används i en bygd

Abstract: Denna studie syftar till att undersöka hur immateriellt kulturarv används och framträder i vad som har kommit att kallas Sagobygden, vars område täcks av Ljungbys, Alvestas, och Älmhults kommuner i Kronobergs län. Kulturarv är av stor vikt för bland annat kulturell mångfald och sägs ha en betydande påverkan på regioners ekonomi. Kulturarven har genom Unescos arbete med världsarv getts en hög status, och det är vanligt att de används inom regional utveckling ur en marknadsföringssynpunkt. Med bakgrund i detta har jag velat studera användandet av den muntliga berättartraditionen som ett immateriellt kulturarv i Sagobygden. De frågeställningar jag har behandlat i studien är: Hur använder sig olika aktörer av det immateriella kulturarvet i Sagobygden? Hur och med vilka medel uttrycker sig det immateriella kulturarvet i Sagobygden? Den metod som jag har använt för att samla in empiri är en kombination av litteratur- och materialstudier, observationer på plats, och intervjuer. Materialet har sedan analyserats med hjälp av teori och analytiska begrepp så som historiebrukande, kulturarvsproduktion, platsmarknadsföring och Bruno Latours översättningsmodell. Studien har visat på att aktörsgrupper använder det lokala kulturarvet på olika sätt och med olika syften, från exempelvis att ha bevarande som största mål till att använda det som en representation för en region med hjälp av platsmarknadsföring. Kulturarvet kan ses som en del av det förgångna, men handlar även om vad som sker i nuet, och detta kan ses i Sagobygden genom att berättartraditionen har tagit olika riktningar och gestaltats i olika former. Kulturarvet är beroende av aktörer för att det ska hållas levande.