Plats för grönska i staden : bostadsgårdens förändring från 1940- till 2000-talet

Abstract: Under 1940- och 2000-talet har det varit bostadsbrist i Uppsala. Stadsplaneringsideal påverkar hur bostadsunderskottet åtgärdas, vilket i sin tur påverkar hur stadens gröna miljöer utformas. Sol, ljus och luft var ledord under 1940-talet. Under 2000-talet finns ett fokus på förtätning och att koncentrera staden. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur stadsplaneringsideal påverkar bostadsgårdars utformning genom att svara på frågeställningen: Hur har bostadsgårdars utformning i Uppsala förändrats sedan 1940-talet med avseende på storlek och fördelning av markytan mellan hårdgjort och vegetation? Uppsatsen följer upp Eva Kristenssons avhandling som berör miljonprogramsgårdar och nittiotalsgårdar och hur deras storlek påverkar användningen av bostadsgårdarna. Genom att i denna uppsats studera illustrations- och situationsplaner över bostadsgårdar räknades storlek och fördelning av markytan mellan hårdgjort och vegetation ut. Resultaten från studierna visar att bostadsgårdarna från 1940-talet har en större yta per lägenhet. En majoritet av gårdarnas markyta är vegetation. Dessa resultat stämmer överens med Kristensson och hennes studier i doktorsavhandlingen. Resultaten i uppsatsen styrker även stadsplaneringsidealen som rådde under både 1940-talet och 2000-talet. Skillnaden mellan de två tidsperioderna visas främst genom idealen rymlighet under 1940-talet och förtätning under 2000-talet.