Attityder och normer inom lantbruket som hindrar samarbete i driftsbolag : en beteendestudie med bakgrund i teorin om planerat beteende

Abstract: Ända sedan EU-inträdet som tillåtit en öppen marknad på jordbruksprodukter, har konkurrensen på den svenska livsmedelsproduktionen ökat. Detta har lett till pressade priser och sjunkande lönsamhet för primärproducenterna. Detta har ställt höga krav hos producenterna som emellanåt tvingas gå på knäna för att överleva. För att klara denna konkurrens och dåliga lönsamhet sker ständig utveckling av lantbruksföretagandet, och en metod för att bli mer konkurrenskraftig är att gå in i ett samarbete med delägande i ett driftsbolag. 2015 kom Jordbruksverket ut med en rapport som behandlade strategier för en ökad konkurrenskraft i svenskt jordbruk, där samarbeten i driftsbolag var en viktig möjlig gren för att lyckas. Trots flera tidigare publicerade artiklar om fördelarna med konceptet så är det ändå relativt få företag som samarbetar på detta vis. Detta väckte funderingarna på varför inte fler valde att samarbeta i denna form. Tidigare studier har inte tagit hänsyn till normer på landsbygden och hur de påverkar beteendet. Fokus har istället legat på varför lantbrukare som redan är i driftsbolag ingår driftsbolag. Andra undersökningar lägger fokus på lönsamhet, läglighetseffekt och praktiska frågor för organisationen För att undersöka varför samarbete i driftsbolag inte sker i högre utsträckning genomfördes kvalitativa djupintervjuer med 13st företagare med olika förutsättningar som inte ingick i driftsbolag. För att få en djupare förståelse av vilka värderingar och normer som ligger bakom beteendet att inte samarbeta i ett driftbolag så valde vi att strukturera intervjuerna enligt en modell från Teorin av planerat beteende. Intervjuerna genomfördes mestadels på telefon, och svaren antecknades för att sedan kunna sammanställas och utvärderas. Efter analys av svarsresultaten har vi kunnat ge en bild av vilka attityder och normer som påverkar de intervjuade lantbrukarna i frågan. Delad risk, både ekonomiskt och socialt, optimerade maskinkostnader, möjlighet att utnyttja areal och maskinpark på ett effektivare sätt var svar som framkom under intervjuerna. Mjuka värden som kollegor, att ha någon att bolla idéer med samt erfarenhet och kompetensutbyte är fördelar som tas upp av lantbrukarna. Men trots kunskapen om fördelarna så begränsas lantbrukarna av gamla normer och traditionsenligt tänk. Rädsla över att förlora sitt självbestämmande och sin frihet, eller att personkemin inte skulle stämma väger tyngre än en effektivare drift med bättre lönsamhet. Känslomässiga beslut som grundas på magkänsla och ryggmärgskänsla kläs ofta av lantbrukaren in i företagsekonomiska aspekter. Gården ses oftast mer som något känslofullt som familjen byggt upp, än som ett företag som måste gå med vinst. Därav har många svårt att släppa in andra i sitt företagande. En slutsats som dragits är att en del kan vara intresserade av att ingå i driftsbolag men skapar inte själva tillfället. Däremot om någon annan skulle skapa tillfället och fråga dem så är det mer sannolikt att de svarar ja. En annan slutsats som framkommit är att även om lönsamheten inte är bra så är den inte tillräckligt dålig för att lantbrukarna ska ta till samarbete som utväg. Mest benägna av att samarbeta var växtodlarna, där de flesta gärna hade gått in i ett samarbete om djurhållning då de ansåg att det hade haft positiva effekter på deras odling. Dock så ville de inte hålla på med djuren själva utan någon annan fick gärna sköta det.