Offentliga rum med utrymme för temporära funktioner : Norrköpings kommun som exempel

Abstract: Att arbeta med temporär landskapsarkitektur blir allt vanligare i planeringssammanhang. De senaste åren har exempel på ytor i våra städer som fått temporära användningsområden i form av exempelvis sommargågator och temporära parker dykt upp på flera håll i Sverige. Den temporära landskapsarkitekturen kan användas som en metod för att testa förutsättningarna för fler- och mer varierade funktioner på en yta. Ibland används den temporära landskapsarkitekturen för att skapa tillfälliga förändringar i väntan på mer permanenta lösningar. Gemensamt för all typ av temporär landskapsarkitektur är att tiden utgör en del av metoden och att projekten pågår under en begränsad tidsperiod. Tiden är även en intressant aspekt att iaktta och undersöka i förhållande till den top-down styrda planeringsmodellen som dominerat de beslutsfattande processerna i stadsplaneringen. Liksom det ökade intresset för den temporära landskapsarkitekturen har även intresset för mer demokratiska planerings processer där medborgare och andra aktörer får större inflytande ökat de senaste åren. Planeringsprocesser som involverar platsers användare och ges inflytande från andra aktörer än de traditionella tar ofta längre tid men kan i förlängningen skapa nya, mer långvariga och sociala värden i våra städer. Detta arbete har som syfte att undersöka hur temporär landskapsarkitektur kan förändra våra offentliga rum och undersöka hur de kan ges utrymme för temporära användningsområden. Arbetet undersöker även hur demokratiska planeringsmetoder i förhållande till den temporära landskapsarkitekturen kan se ut. Arbetet behandlar, genom en litteraturstudie, frågan om vad temporär landskapsarkitektur kan vara och hur medverkandeprocesser kan se ut i planeringen av att ge stadens offentliga rum temporära funktioner och användningsområden. Utöver litteraturstudien ingår ett mer praktiskt inriktat pilotprojekt som en del av arbetsmetoden för att undersöka och testa att ge ett offentligt rum temporära användningsområden. En intervju med en landskapsarkitekt erfaren av temporär landskapsarkitektur hölls för att ge vägledning och praktisk kunskap till arbetet. Examensarbetet har utgått från Norrköping där ett diskussionsunderlag och ett program för temporära användningsområden i offentliga rum har tagits fram. I diskussionen framkommer att det att temporär användning av ytor i våra städer kan ha ett antal positiva effekter i planeringsprocesserna. Offentliga rum kan ges utrymme för fler funktioner och en annan typ av vistelse genom att ytor temporärt omgestaltas och förändras. Detta kan skapa mer levande, icke statiska och mångfunktionella gaturum och stadsmiljöer. En risk med den temporära landskapsarkitekturen kan vara att tillfälliga förändringar ersätter mer långvariga investeringar för att förändra och förbättra en plats. Att involvera andra aktörer än de traditionella i planeringsprocessen och att låta processerna för beslutsfattning ta längre tid än sedvanligt kan ge staden sociala och kreativa värden. Risken med dialogarbete och medskapandeprocesser kan dock vara att endast en liten, privilegierad grupp nås och engageras. När den verkliga effekten och genomslagskraften av medskapandeprocesser blir låg kan arbetet med dialog istället försvaga förtroendet för de traditionella aktörerna i planeringsprocessen.