Skillnader mellan granindivider gällande initieringsfrekvens för somatisk embryogenes

Abstract: Gran (Picea abies) har länge varit ett viktigt trädslag för den svenska skogsnäringen. Skogsbruket står inför en oviss framtid och med ett alltmer ostadigt klimat behövs ett genetiskt material som kan klara dessa nya prövningar. Målet är ett stort utbud av granmaterial med egenskaper som god tillväxt, högklassig virkeskvalitet och den alltmer nödvändiga förmågan att stå emot skadeinsekter och patogena svampar. En del i detta arbete för granens framtid är somatisk embryogenes (SE) som är en form av vegetativ förökning. SE är i sig en kostsam och tidskrävande process vilket gör att behovet av att välja ut träd med god initieringsframgång är av högsta prioritet. I denna studie undersöktes individer tillhörande olika trädfamiljer, gällande deras kapacitet i SE-initieringsförmåga. Resultatet från studien kommer utgöra en grund för att i ett annat projekt undersöka om initieringsfrekvensen kan sammankopplas (associeras) med molekylära markörer i en ’Genome-Wide Association Study (GWAS)’. Studien ingår därmed i ett forskningsprojekt ’GWAS: Marker-based earlier selection for high somatic embryo-initiation in Norway spruce’ för den efterföljande associationsstudien. Projektet är finansierat av ’UPSC Komptenscentrumprojekt’ tillsammans med Umeå Plant Science Centre (UPSC), Sveriges lantbruksuniversitet, Skogforsk och SweTree Technologies. Materialet till projektet utgjordes av omogna embryon från grankottar från olika moderträd plockade i klonarkiv i Ekebo (Svalöv) samt Maltesholm (Tollarp). Försöken genomfördes i Skogsmästarskolans laboratorium i Skinnskatteberg sommaren 2022. Under åtta veckor testades 101 trädindivider gällande deras initieringsförmåga. Resultaten kontrollerades därefter var tredje och var sjätte vecka och all information sammanställdes i en databas. Utvecklingsstadiet hos de zygotiska embryona (fröembryon) var av betydelse för resultaten. Små och outvecklade embryon var svårhanterliga för den laborativa processen vilket försvårade extraktionsprocessen. Förvaringen av kottarna hade en avgörande betydelse och lagringsförhållandena bör förbättras inför framtida studier. Problem med mögel, luftfuktighet och angrepp av sjukdomar och larver gav ett delvis defekt arbetsmaterial vilket påverkade den totala mängden användbart datamaterial som kunde samlas in. Skillnader kunde observeras mellan trädindivider gällande initieringsfrekvens. Av studiens 101 träd visade 66 träd initiering. Av de 35 träd där initiering helt uteblev hade embryon från 13 träd dock testats på ett icke optimalt sätt. Knappt en tredjedel (30 procent) av de 66 träden uppvisade lyckad initiering på en nivå mellan 10 och 20 procent av testade embryon. Något mer än en tredjedel (36 procent) uppvisade en initieringsandel på 30 till 40 procent. För knappt en tredjedel (33 procent) av träden registrerades en initieringsnivå på över 40 procent av. Endast ett testat träd hade 100 procent lyckade initieringar.