Ensiling characteristics of Banana peelings

Abstract: Urbaniseringen i Kampala växer snabbare än den ekonomiska tillväxten, vilket skapar en stor grupp människor med så svag köpkraft att de inte kan köpa mat för dagen. En lösning på problemet är att odla sin egen mat, men med de begränsade landarealer som en växande befolkning leder till, finns det inte tillräckligt med mark att odla eller bedriva extensiv boskapsproduktion. Bönderna tvingas därför att utfodra djuren med de biprodukter som genereras från hushållet och från den lokala marknaden. Uganda är en av världens främsta bananproducenter, där den större delen av produktionen går till landets egna humankonsumtion, vilken i sin tur genererar enorma kvantiteter bananskal varje år. Bananskalen säljs på de lokala marknaderna och utgör en billig foderkälla till framförallt idisslare för Ugandas bönder. Det varma klimatet samt skalens höga vatteninnehåll, gör att bananskalens hållbarhet begränsas till 1-3 dagar, vilket medför att bönderna nästintill dagligen måste åka till marknaden för att köpa mer. Denna studie syftade till att utreda ensileringsegenskaperna hos bananskal för att undersöka om lagring genom konservering av materialet är möjligt. Studien genomfördes som en minor field study i Kampala och är en del av det pågående projektet ”Feed for livestock in urban/peri-urban areas of Kampala” mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Makerere University, Kampala. Bananskal köptes in färska för att sedan ensileras på fyra olika gårdar, en silo på varje gård, under 4 veckor. Två prov från varje silo togs för analys av torrsubstans (ts), neutral detergent fibre (NDF) och acid detergent lignin (ADL), både direkt efter fermentationen och efter 6 dagars syreexponering. Temperatur och pH mättes dagligen under de 6 dagarna för att avgöra ensilagets aeroba stabilitet. Slutligen togs 2 prov från varje silo för analys av flyktiga fettsyror (VFA). Resultaten visade låga värden av samtliga VFA samt stigande pH och temperatur under syreexponeringen hos majoriteten av gårdarna, vilket tyder på en otillräcklig fermentation med hygieniskt och näringsmässigt förfall som konsekvens vid syreexponering. ADL och NDF ändrades inte nämnvärt under syreexponeringen. Den otillräckliga fermentationen kan bero på otillräckliga mängder lättsmälta kolhydrater i ensileringsmaterialet, samt en bristande mekanisk bearbetning av materialet innan ensilering. Förslag för vidare studier inom området är att blanda bananskalen med ett fodermedel rikt på socker för att skapa ett mer lättfermenterat ensilagematerial.