Fritidens resor och det stationsnära läget : en fallstudie av barnfamiljers fritidsresvanor, färdmedelsval och livspussel

Abstract: Om vi ska kunna uppnå en hållbar utveckling av samhällets olika dimensioner har våra resvanor en betydande roll. Trafikens buller, trängsel, partikel- och koldioxidutsläpp har en negativ inverkan på såväl människor som miljö. De resor och förflyttningar vi gör på fritiden utgör ungefär hälften av det totala transportarbetet och våra fritidsresvanor är därmed av stor vikt att söka förändra i riktning mot mer hållbara färdmedel och resmönster. I takt med den tekniska utvecklingen har möjligheten till förflyttning över längre sträckor under förhållandevis kort tid ökat markant. Denna ökade mobilitet - rörlighet i tid och i rum - ställer nya krav på vardagens göromål och på lokaliseringen av aktiviteter och målpunkter. Den föreliggande uppsatsen tar avstamp i denna problembild. En kvalitativ fallstudie av fritidsresvanorna hos barnfamiljer bosatta i Skurups tätort syftar till att skapa en bättre förståelse för vilka avvägningar, begränsningar och krav som kan ligga till grund för fritidens förflyttningar. Fallstudiens primära metod för datainsamling är dagboksmetoden, vilket i detta fall inneburit att tio personer ur målgruppen skrivit en resedagbok över sitt eget fritidsresande under tre på varandra följande dagar. Dagböckerna har bearbetats och sammanställts i tidsgeografiska diagram samt legat till grund för intervjuer i samtalsform med studiedeltagarna. Fallstudien visar att barnfamiljerna upplever svårigheter att få livspusslet att gå ihop och har ett behov av att vara flexibla och mobila, vilket bilen som färdmedel underlättar. Tåget har en liten betydelse för fritidsresandet, även om samtliga respondenter menar att det varit en förutsättning för att de skulle välja att bosätta sig i Skurups tätort. Cykelvägnätet upplevs till viss del otillgängligt och i samverkan med att bilen är normerande för trafiken och trafikinfrastrukturen skapas ogynnsamma förutsättningar för att välja mer hållbara färdmedel inom tätorten. Analysen visar dock samtidigt att det finns störst potential för förändrade resvanor i den lokala skalan.