Effekter av ljus på värphönsens aktivitet och koldioxidavgivning i ett försöksstall

Abstract: Få faktorer, förutom fodret, påverkar hönsen så mycket som ljus. För djurens välmående och produktion och för lantbrukarens totalekonomi spelar valet av både ljuskälla och intensitet stor roll. Eftersom lagstiftarna vill få in dagsljus i allt större utsträckning till fjäderfä är det lämpligt att studera hur bra höns trivs i ljus som påminner om dagsljuset och om detta ljus har negativa effekter. Studien gjordes med tre olika ljuskällor och med olika ljusintensitet. De olika ljuskällorna var glödljus (GL), lysrör med varmvitt sken (VV) och lysrör med dagsljusspektra (DL). Avsikten var att se hur mycket djurens aktivitet ökade med ökad ljusintensitet och om det var skillnader mellan de undersökta ljuskällorna. Detta gjordes genom att mäta djurens aktivitet och de parametrar som påverkas av ökad aktivitet. I en andra del av försöket undersöktes djurens preferens mellan olika ljusintensiteter genom att undersöka vistelseplats och värpplats. Studierna utfördes i klimatstallet vid SLUs försöksgård Alnarps Södergård. De ca 400 värphönsen som sattes dit i oktober var 16 veckor gamla vita LSL-hybrider (Lohmann Selected Leghorn). Den totala arean i klimatkammaren inklusive gångar var 87 m2 och djuren hade tillgång till 39,5 m2. Utrymmet bestod av en ströbädd med sand och dränerande plastspalt där vattennipplar, automatiska foderkedjor och sittpinnar var placerade. Gödselbanden kördes en gång dagligen. Värpredena var placerade vid den norra väggen. Under försöken delades djurutrymmet i två lika stora delar, benämnda Väst och Öst, av ett ljustätt fibervävsdraperi som monterades mitt i stallet från norrväggen till söderväggen. Draperiet satt fast längst upp vid taket och slutade ca 20 cm ovanför golvytan. Öppningen gjorde att djuren kunde förflytta sig mellan de olika delarna. Under båda delarna av studien undersöktes djurens aktivitet, koldioxidproduktion, dammproduktion, fuktproduktion, värmeavgivning samt äggproduktion. Aktiviteten var lägst vid GL vid låg och hög ljusintensitet (0,28-0,32) jämfört med VV (0,3-0,65) och DL (0,73-0,79). Den var något högre för GL och VV då ljuset var av medelintensitet (17-25 lx). Koldioxidproduktionen var högst för hög intensitet (39-91 lx) av GL (4,54 g/höna) och lägst vid medelhög ljusintensitet (3,66/höna) av samma ljuskälla. Andelen lagda ägg var högst där det var mörkast för både VV och DL medan det var fler lagda ägg i den ljusaste avdelningen vid GL. Mängden gödsel var som störst där det var ljusast för samtliga ljusregimer. Pearsons regressionsanalys visade på en signifikant positiv relation mellan ljusintensitet och aktivitet (p<0,01) och också mellan antal dagar efter start av försöket och aktiviteten (p<0,001). Ett högre R2-värde (79,9 %) noterades vid en regression mellan både ljusintensitet och dagar efter start av försöket och aktivitet. Denna koppling mellan ökning av aktivitet med ökad ålder (eller säsong) var oväntad då djuren inte hade några dagljusinsläpp.