Analys av värdeoptimeringen i justerverket : Rörvik Timber

Abstract: I takt med konkurrensen ökar på marknaden väljer många sågverk att i allt högre utsträckning kundanpassa sin produktion mot de krav kunderna ställer på produkterna. Sågverkens produktion bör vara inriktad på att skapa ett så högt värdeutbyte som möjligt där virkets egenskaper och produktionsanläggningens förutsättningar ställs mot de kundönskemål som finns. (Lycken, 2000) I sågverkets justerverk sorteras trävarorna i olika sorteringsklasser, även kallat kvalitetsklasser, samt kapas i exakta längder. För att kunna skapa ett högt värdeutbyte krävs det kunskap dels om vilka av träets egenskaper som är avgörande för värdet med dagens sorteringssystem och dels en insikt i hur volym- och värdeandelar ser ut för olika produkter samt hur olika sorteringsregler styr värdeutbytet. Sedan början av år 2008 har Rörvik Timber Rörvik AB ett BoardMaster-system i sågverkets justerverk som använder färgkamerateknik för att värdeoptimera trävarorna. Examensarbetets syfte är att analysera värdeoptimeringen av trävarorna i justerverket vid sågverket i Rörvik. Studien skall dels innefatta en kartläggning över hur värdet på trävaror förändras när de optimeras i BoardMaster-systemet samt en analys för att bedöma om värdet på trävarorna kan förbättras ytterligare. Arbetet skall även analysera vilka defekter på trävarorna som oftast är orsak till nedklassning i en lägre kvalitetsklass samt hur förändrade kvalitetsregler och anpassade försäljningspriser kan påverka värdet. Tillhörande BoardMaster-systemet finns ett simuleringsprogram som utgjorde huvudverktyget i studien. Dataunderlaget som användes bestod av brädbilder från 1000 virkesbitar i fyra olika dimensioner. Först genomfördes simuleringar med Rörviks standardsorteringsklasser (O/S, V, VI och VII) för att analysera hur värdeoptimeringen fungerar i dagsläget. Statistik från simuleringarna användes sedan för att beräkna trävarornas värdeutveckling, volym- och värdeandelar i respektive sorteringsklass samt de främsta nedklassningsorsakerna. Med avsikt att identifiera förbättringsmöjligheter av värdeoptimeringen i justerverket togs två olika scenarier fram. I det första scenariot ändrades reglerna för maxtillåten kvistdiameter i sort V och i det andra infördes en ny sorteringsklass (V-special). Scenarierna kördes sedan i simuleringsprogrammet och statistiken användes för att beräkna värdeffekterna av förändringarna. Kvistdiameter är den vanligaste nedklassningsorsaken i justerverket och därmed den mest begränsande virkesegenskapen för trävarornas värdeutveckling med dagens sorteringssystem. Värdet för trävarorna har efter justering ökat med + 40 – 63 % beroende på dimension, jämfört med värdet innan justering. 25 x 150 är den dimension som har störst värdeökning i både scenario 1 och 2. I första scenariot ökar volymandelen i sort V med 13 procentenheter och värdet för dimensionen ökar med 105 kr/m3. Om försäljningspriset sänks med 10 % för sort V blir värdeökningen 34 kr/m3 för dimensionen. I scenario 2 ökar värdet för dimension 25 x 150 med 31 kr/m3 med ett försäljningspris på sort V-special som motsvarar 80 % av priset på sort V. Skulle försäljningspriset på Sort V-special däremot motsvara 90 % av priset på sort V skulle värdeökningen bli 54 kr/m3.