Omställning till hyggesfritt skogsbruk – föryngring i skog som ställts om från trakthyggesbruk till blädningsbruk

Abstract: Skogsstyrelsen har fått uppdraget att öka kunskapen och användandet av hyggesfria metoder i det svenska skogsbruket. För att hyggesfri skogsskötsel ska kunna bli vanligare behöver skog som tidigare skötts med trakthyggesbruk istället börja skötas med hyggesfria metoder. Detta innebär att skog som tidigare varit enskiktad måste ställas om till flerskiktad. Målbilden för flerskiktad skog innebär variation i höjd och ålder i beståndet, därför är en kontinuerlig plantuppkomst viktig. Det finns mycket forskning kring markstörningens betydelse för plantetablering i trakthyggesbruk, men begränsat med forskning om markberedning i flerskitade bestånd. Syftet med den här studien var att undersöka skillnaderna mellan motormanuell markberedning respektive ingen markberedning i samband med naturlig föryngring i ett omföringsbestånd från trakthyggesbruk till blädningsbruk. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur den naturliga föryngringen påverkas av markstörningen som blivit i stickvägarna. Studien utfördes på Skogsstyrelsens demonstrationsskog 1564 Yttringe för hyggesfritt skogsbruk på Lidingö. Försöket är uppdelat på nio parceller med tre olika behandlingar; blädningshuggning, blädningshuggning och markberedning samt kontrollytor. För att undersöka plantetableringen och den rumsliga fördelningen på plantorna inventerades provytor där föryngring av tall och gran räknades och delades in i höjdklasser. Den motormanuella markberedningen hade inte någon påverkan på plantantalet eller planthöjden. Markstörning från drivningen ledde däremot till signifikant fler plantor i stickvägarna jämfört med längre ut i beståndet där marken inte var påverkad av maskiner. De flesta plantorna etablerades under åren närmast efter att blädningshuggning och markberedning utförts. Av resultatet från inventeringen och den inledande litteraturstudien har några slutsatser kunnat dras. Markstörning från skördare och skotare ger en ökad plantetablering. Blädningshuggning och markstörning från drivning ger en ökad plantetablering åren efter utförd åtgärd. En låg grundyta, som det blir i stickvägarna, leder till en större andel tall än gran. Den motormanuella markberedning som den utfördes av Skogsstyrelsen år 2009 gav ingen effekt på plantetableringen. Dock vet vi inte hur kvaliteten på den motormanuella markberedningen var på ytorna och på grund av det kan denna studie inte generellt uttala sig om effekten av motormanuell markberedning på föryngring i omföringsbestånd.