Smärtbedömning av häst utifrån ansiktsuttryck

Abstract: Denna litteraturstudie undersöker veterinärers och djurägares möjlighet att, i en klinisk respektive familjär miljö för hästen, bedöma smärta utifrån hästens beteende med fokus på ansiktsuttryck samt värdera hur väl ansiktsuttryck kan verka som smärtindikator i förhållande till redan befintliga smärtbedömningsmetoder. Smärta har en väsentlig roll i veterinärens praktiska vardag och detta komplexa fenomen försvåras då bedömning, behandling och utvärdering sker på patienter utan talförmåga. Vid smärtbedömning av häst kompliceras situationen ytterligare. Hästar har evolutionärt utvecklat en överlevnadsstrategi som innebär att dess smärtuttryck döljs vid närvaro av predatorer. Till följd av detta samt bristen på väl fungerande smärtbedömningsmetoder klassificerar en del av dagens veterinärer endast sin förmåga att bedöma smärta hos häst som måttlig. Det är viktigt att ha i åtanke att smärta är både en sensorisk och en emotionell upplevelse som är unik för varje individ. Smärta har definierats för humant bruk men definitionen brister vid tillämpning på djur. Det finns även definitioner formulerade för djursmärta men dessa saknar vetenskaplig acceptans. Ur ett historiskt perspektiv har smärta beskrivits på otaliga sätt varav smärta hos djur inte alltid har varit självklart. Idag är det dock allmänt vedertaget att både djur och människor, unga som gamla, upplever smärta. Långvarig smärta har övervägande negativa effekter på individens välfärd. Det är därför ytterst väsentligt att bedöma och behandla en individs smärtupplevelse. För att bedöma smärta idag kan generella kroppsfunktioner undersökas, fysiologiska parametrar mätas eller beteende granskas. Vid beteendegranskning kan följande fem metoder användas Visual Analoge Scale, Composite Pain Scale, Numerical Rating Scale, Simple Descriptive Scale och Time Budget Analysis. I detta arbete undersöks smärtbedömningsmetodernas förmåga att uppfylla följande kriterier: korrekt smärtidentifiering oberoende av smärttyp och smärtgrad, validitet, reliabilitet, sensitivitet, specificitet, objektivitet, subjektivitet och användbarhet. Dessutom granskas metoderna gällande hur väl observatören kan nyttja den genom att undersöka vilka förkunskaper metoden kräver. Detta ger även insikt om huruvida metoden kan tillämpas av djurägare. Resultat ifrån flertalet studier visar dock att bland nuvarande smärtbedömningsmetoder saknas en metod som är funktionell till alla situationer vid smärtbedömning av djur. Denna studie granskar därför två aktuella studier, Horse Grimace Scale och An Equine Pain Face, vilka undersöker möjligheten att använda ansiktsuttryck som smärtindikator för häst. Metodiken utnyttjar människans förmåga att tolka känslor utifrån ansiktsuttryck och har kapacitet att åtgärda en del av de nuvarande metodernas brister. Ansiktsuttrycksbedömning kan upptäcka mild smärta och subtila förändringar i smärttillståndet. Dessutom kan denna form av bedömning bidra med ökad användbarhet samt lägre utbildningskrav och risktagande för observatören. Slutligen, utifrån aktuellt forskningsmaterial har metodiken lovande potential att komplettera nuvarande metoder vid smärtbedömning av häst.