Samhällsplanering i klimatförändringarnas era : en studie av översiktsplanerna i Laholms Kommun 1987–2014

Abstract: Kommuner har blivit utsedda till de viktigaste enheterna att driva åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser och för att anpassa samhället till klimatförändringarna. Samhällsplanering anses vara ett av kommunernas viktigaste verktyg i processen. Planering kan sägas vara en form av maktutövning och återspeglar därför förhärskande politisk ideologi och samtida kontext. Med utgångspunkt i detta skapas en struktur som antas reflekteras i utformade planer. Detta motiverar studier i syfte att undersöka hur tankar om hållbar utveckling och klimatförändringar i stort påverkar samhällsplanering men framför allt översiktsplanering. Denna uppsats bidrar till forskningen genom att studera hur kunskap och lärande om åtgärder som avser minska utsläppen av växthusgaser och utforma klimatanpassningsåtgärder har utvecklats på kommunal nivå. Syftet har varit att försöka förstå den institutionella kontext som ligger till grund för en kommuns översiktsplaner och utröna huruvida denna stärkts i förhållande till hållbar utveckling och klimatfrågan. Översiktsplanerna i Laholms kommun under åren 1987–2014 är i undersökningen satt under lupp. Frågan som undersökningen kretsar kring är hur översiktsplaner ger uttryck för hänsyn till hållbar utveckling och klimatförändringarna? Undersökningen är utformad som en kvalitativ fallstudie med ett tydlig humanvetenskapligt, hermeneutiskt och iterativt anslag. Tid och temporatlitet har varit viktiga delar i studien då denna avsett undersöka hur översiktsplanerna förändrats under årens lopp. Undersökningens resultat visar tydligt att översiktsplanerna i Laholms kommun ger uttryck för hållbar utveckling och klimatfrågan men på olika sätt, i ökande grad, utifrån sin tids kontext och utifrån de frågor som kommunen verkar anse vara mest angelägna vid tidpunkten för aktuell översiktsplan. Resultatet är däremot tvetydigt när det kommer till huruvida de kommunala institutionerna stärkts när det gäller hållbar utveckling och hanteringen av klimatfrågan. Resultatet indikerar möjligtvis ett gradvis lärande och ett gemensamt framväxande tankesätt, men detta kan också vara ett uttryck för en kommunal följsamhet och vilja att göra rätt. Uppsatsen visar snarare att det nuvarande institutionella systemet är otjänligt som det ser ut idag. Som det är utformat lyckas kommuner inte implementera nationell klimatpolicy. Därmed kan undersökningen sägas visa att den institutionella grunden för att effektivt motverka och lindra klimatförändringarna inte stärkts.