Strategier hos renen för att hantera brist på föda under vintern

Abstract: Renar (Rangifer tarandus) lever i ett extremt klimat och vintertid dessutom under födobrist. De är intermediära idisslare och kompenserar sin begränsade förmåga att bryta ned fibrer genom att vara selektiva i sitt betande. Under en kort sommarsäsong med gott om bete tillväxer renarna och återhämtar sig efter den långa perioden av dåligt bete då de tappat vikt. Renarna anpassar sin diet efter säsong. Sommartid äter de till stor del kärlväxter, vilka vintertid främst ersätts av lavar. På våren, när marken täcks av skare, är trädlavar en viktig del av renarnas diet. Drabbas renarna av näringsbrist minskar deras produktion och tillväxt och överlevnaden sjunker, speciellt för kalvarna. För att minimera födo- och näringsbrist har renarna ett antal strategier, både fysiologiska anpassningar och beteenden. Några av dessa är migration mellan sommar- och vinterbete, effektiv återanvändning av kväve, säsongsbunden brunst, kalvning på våren och minimering av värmeförluster. De pågående klimatförändringarna innebär ökande temperaturer, vilket till exempel påverkar renarna direkt genom förändrat bete och ökat insektstryck och indirekt genom en ökad konkurrens mellan skogsbruk och renskötsel.