Råmjölksutfodringens inverkan på den unga kalvens hälsa

Abstract: Diarré är en vanligt förekommande sjukdom hos kalvar och i Sverige är infektion med rotavirus och kryptosporidium de vanligaste orsakerna till diarrésjukdomar. Många faktorer påverkar kalvarnas immunförsvar och kan leda till diarré om de inte sköts korrekt. Att ge en råmjölk med hög kvalitet till kalvar är en viktig del för att ge kalven ett gott skydd mot sjukdomar. Råmjölken innehåller immunglobulinerna IgG, IgA och IgM. Råmjölken är livsviktig för att kalvar ska få i sig antikroppar eftersom immunglobuliner inte transporteras över placentabarriären till kalvarna utan överförs via råmjölken. Immunglobuliner tas upp genom pinocytos och transporteras till cirkulationen där kalven får ett immunologiskt skydd. Efter 24h sker något som kallas ”closure” och efter det tas inga immunglobuliner upp. Immunglobulinerna fungerar fortfarande som lokalt skydd i tarmen men tas inte upp till cirkulationen. I litteraturstudien tas råmjölkskvalitet, utfodrings sätt och mängden råmjölk upp för att visa vad de har för betydelse för kalvhälsan. Vaccinering av moderdjuren tas också upp eftersom det kan ha en viktig betydelse för kalvdiarrén. Försök med vaccinering av nötkreatur har gett olika resultat. Några visar att vaccinering ökar halten antikroppar i råmjölken medan vissa försök inte har fått några effekter av vaccinering. Viktigt att tänka på vid vaccinering av nötkreatur är olika faktorer som kan påverka resultatet exempelvis vilken typ av diarrésjukdom kalvarna har jämfört med vad vaccinet tar för sjukdomar. Vaccinet går på rotavirus, coronavirus och olika typer av E. coli. Olika raser har olika bra råmjölk som mjölkproducenter bör ha i åtanke när kalvarna ska utfodras. Köttraser har bättre IgG1 halt i råmjölken än vad mjölkkor har och jerseykor har en högre IgG koncentration än ayshire och holstein. Nötkreatur som mjölkar under 8 liter råmjölk har en bättre halt av IgG i mjölken än nötkreatur som mjölkar över 8 liter. Mjölkproducenter bör testa all råmjölk som skall ges till kalvar för att de ska erbjudas råmjölk av god kvalitet. Mjölkproducenter bör även tänka på vilken laktation korna är i och hur länge de varit sinade eftersom det påverkar råmjölkskvaliteten. För starka och pigga kalvar är bästa utfodringsmetoden att ge dem mjölk i napphink för att veta hur mycket mjölk de dricker samt veta vad den har för kvalitet. Svaga kalvar kan sondmatas och djurskötare förväntas veta hur en sondmatning ska utföras för minsta skaderisk för kalven. Sondmatas kalven ska den få en större giva råmjölk för att få en bra överföring av den passiva immuniteten. Vid utfodring med napphink ska kalven få en giva som motsvarar 8,5 % av kroppsvikten för bästa effekt. Upptag av IgG till blodet är bra med en råmjölksgiva på 8,5 % av kroppsvikten. Liksom en giva på 2 liter och två gånger med 12h mellanrum har visat sig ge bra upptag hos kalvarna.