Skogsägarens syn på generell hänsyn och frivillig avsättning
Abstract: Lagändringen år 1993 i skogsvårdslagen medförde en annan syn på skogsbruket. Istället för enbart produktion jämställdes det målet med ett miljömål, vilket innebar att skogsägare fick ett större ansvar för att utföra naturvårdsåtgärder. Till en början uppvisades ett bra resultat, den generell hänsyn och frivilliga avsättningen ökade i omfattning. Men trender visade att i början av 2000-talet minskade båda åtgärderna i omfattning. Vårt syfte med studien är därför att analysera de bakomliggande faktorerna som styr skogsägarens inställning till att göra eller inte göra generell hänsyn och frivillig avsättning genom att svara på följande frågeställningar: • Har skogsåtgärders ekonomiska konsekvenser betydelse för privata skogsägare i deras beslut gällande generell hänsyn och frivillig avsättning? • Finns det ett samband mellan kunskap och att göra frivillig avsättning respektive generell hänsyn? • Vilken är den viktigaste anledningen vid beslutet att utföra eller inte utföra frivillig avsättning respektive generell hänsyn? Undersökningen genomfördes med enkäten ” Naturvård i svenskt skogsbruk” som skickades ut till slumpade skogsägare i hela Sverige. Visuell och statistisk analys användes för att besvara arbetets frågeställningar. Arbetets resultat kan sammanfattas med följande punkter: • Oavsett utbildningsnivå finns ingen skillnad på hur man uppfattar 30 § i skogsvårdslagen. • Den största anledningen till att inte utföra generell hänsyn är kunskapsbrist. • Även om respondenterna tycker att det är viktigt att förstå åtgärders ekonomiska konsekvenser är inte ekonomi en viktig faktor till varför man inte väljer att utföra generell hänsyn eller frivillig avsättning. • Att öka förståelsen för begreppen generell hänsyn och frivillig avsättning är en viktig milstolpe i det svenska skogsbruket
AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)