Biosolar Roofs – gröna tak version 2.0 : en plats för biologisk mångfald, solpaneler och pollinatörer

Abstract: Urbanisering och förtätning leder till att habitat fragmenteras och att grönytor minskar, vilket gör det svårt att värna om den biologiska mångfalden. Ett exempel på grön infrastruktur är gröna tak som blir ett självklart val för att sammanfoga grönytor i en stad. Förutom flera privat- och samhällsekonomiska vinster, kan gröna tak bidra till att öka den biologiska mångfalden. Vegeterade tak består vanligen av prefabricerade mattor som har ett tunt substratdjup med en vegetation som främst består av Sedum album och mossa. För den biologiska mångfalden har dessa mattor ett lågt värde till skillnad från biodiversitetstak som hyser en mer varierad flora och fauna. Om grönytor i en stad består av mer blommande vegetation kan fler humlearter gynnas och skådas i en urban miljö. Urbaniseringen är en av orsakerna till varför humlor, Bombus spp., idag är färre till både art- och individantal. Humlan är en dominerande pollinerare i Sverige, både för vilda och kultiverade växter. Sällan installeras solpaneler och gröna tak tillsammans trots att de kan dra nytta av varandra. Solceller ger inte bara förnyelsebar elenergi utan skapar olika mikrohabitat på ett vegeterat tak. Vegetationen i sin tur sänker temperaturen genom avdunstning och förhindrar därmed att solcellernas effektivitet sätts ned. Kombinationen har av ett EU-projekt kommit att kallas för Biosolar Roofs. För att skapa en mångfald på ett grönt tak bör substratdjupen, substrat och näringsinnehåll varieras. Substraten kan bestå av sand, grus, krossat tegel, biokol, krossad betong, leca, sten och ytterst lite organiskt material. Substratdjupen kan varieras mellan 4-15 cm. Moduler som finns tillgängliga på marknaden underlättar installationen av ett Biosolar Roof. För att gynna humlor bör en flora som består av bland annat Trifolium spp,, Lotus corniculatus och Echium vulgare sås in. Ett Biosolar Roof har hög potential för att gynna biodiversiteten vilket går hand i hand med Sveriges miljökvalitetsmål, Konventionen om biologisk mångfald samt EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020.