Tryggt ljus när mörkret faller på : ett ljussättningsförslag för Stångby Stadsdelspark i Lund

Abstract: 36% av Malmös medborgare har i en undersökning uppgett att de känner sig otrygga när de går ensamma utomhus när det är mörkt. Ungefär hälften av dessa har även avstått från olika aktiviteter på grund av sin upplevda otrygghet. Trots att artificiell ljussättning ska göra det möjligt att leva sitt liv under dygnets alla timmar är det många människor, framförallt kvinnor, som känner sig otrygga när det blivit mörkt. Hur kommer det sig? Är inte ljussättningen av platserna tillfredställande nog? Denna studie undersöker sambandet mellan medveten ljusdesign och upplevd trygghet och vilken potential ljusdesign har för att skapa trygghet i staden efter mörkrets inbrott. Studien belyser även sambandet mellan trygghet och fysisk gestaltning samt undersöker trygghetsfrågan ur ett genusperspektiv. Syftet med studien är att bidra med kunskap om på vilket sätt ljusdesign, väl integrerad med den övriga gestaltningen, har betydelse för upplevelsen av våra urbana rum och den upplevda känslan av trygghet i staden. Ljus syns inte men är en förutsättning för vårt seende och vår uppfattningsförmåga. Våra upplevelser beror därmed på hur ljussättningen verkar i den fysiska miljön och hur den representeras för oss. Hur vi sedan uppfattar vår miljö beror på våra sinnen som skapar vår uppfattning, vilket i princip innebär att vi själva skapar vår miljö. Hur en skapar miljön beror på personliga erfarenheter hos betraktaren och därför är det svårt att enbart med hjälp av ljus skapa trygghet. Trygghet är en subjektiv företeelse som beskriver en tillfällig upplevelse och är ofta kopplad till särskilda platser eller sociala sammanhang, som i sin tur påverkar föreställningar om platsen. Johan Moritz, ansvarig för Malmö Stads ljussättning, menar att trygghetsupplevelser i sig inte beror på huruvida god ljussättningen är på en viss plats utan han ifrågasätter istället hur den byggda miljön är utformad. Den fysiska miljöns utformning menar han är den primära orsaken till att en människa känner sig otrygg snarare än ljuset i sig, då ljuset bara är en sekundär faktor vars uppgift är att få den fysiska miljön att synas på olika sätt. Trots att trygghet är individuellt finns ändå forskning som tagit fram en rad generella teorier som konkret går att applicera både i gestaltnings- och ljussättningprojekt. Överblickbarhet, goda siktlinjer, orienteringsmöjlighet och tillgänglighet är exempel på trygghetsskapande aspekter att ha i åtanke vid gestaltning. Social kontroll, folkmängd och skötsel är skiftande faktorer som också anses vara viktiga aspekter för att skapa trygga miljöer. Trygghet är alltså starkt kopplat till den visuella tillgängligheten. En rad slutsatser från en teoretisk bakgrundsstudie har tillämpats i framtagandet av ett ljussättningsförslag för en kommande stadsdelspark i Stångby, norr om Lund. Ljussättningsförslaget i denna studie har utgått ifrån ett befintligt gestaltningsförslag av platsen som syftar till att vara en attraktiv, upplevelserik och estetiskt tilltalande park i den växande stadsdelen. God ljussättning är en viktig del i gestaltningen för att både skapa upplevelsevärden och trygghet även under dygnets mörka timmar. Ljussättningsförslaget grundar sig i ett samspel mellan ljussättning och övrig gestaltning och med ambitionen att skapa trygghet. Min intention med förslaget har varit att beskriva behoven hos olika delområdena i parken och på vilket sätt ljussättningen kan uppnå dessa samtidigt som de trygghetsskapande ljussättningsprinciperna finns i åtanke.