Gestaltning av ett stadsnära vattenrum : en fallstudie i Kalmar

Abstract: Syftet med fallstudien är att vidga synsättet kring gestaltning av vattennära miljöer och vattenrum och undersöka hur man kan in¬förliva vattenrummet i stadslivet. Resultatet visar hur Kalmars vatt¬enrum kan utvecklas som stadsrum med bättre förut¬sättningar för ett ökat stadsliv. Studien har en extern uppdrags¬givare, Kalmar kommun. Arbetet omfattar ett gestaltningsförslag med inventering, analys, program och gestaltning för vatten¬rum¬met Fredriksskans¬kanalen och del av Malmfjärden med angrän¬sande strandområden mellan Fredriks¬skansbron och Ängö¬bron i Kalmar. Studieområdet valdes på grund av sitt centrala, stadsnära läge men även på grund av att områdets gestaltning är aktuellt eftersom vattenrummet är lokaliserat mellan två bostads¬utveck¬lingsområden, Fredriksskans och norra Kvarnholmen. Med en fördjupning i vad stadsliv är, hur vi uppfattar stadsliv och vad som genererar stadsliv gavs ett förslag på hur man kan skapa förutsätt¬ningar för ett attraktivt stadsliv i vattenrummet. För att ett stadsliv ska kunna vara möjligt måste vattenrummet vara nåbart. Därför riktar sig arbetet till stor del mot att överbrygga barriärer mellan vatten och land, från såväl land som vattenytan. Vattenrummets södra sida präglas idag av trafik och har en karak¬tär som är anpassad efter bilistens uppfattningsförmåga. Norr om stu¬dieområdet finns ett trädbeklätt parkområde, Rävspelet, med kul¬turhistoriska värden. Karaktären längs vattenrummets norra sida är lantlig. Här finns en historia med en tidigare tillfällig bro¬förbin¬delse över kanalen samt en tidigare servering där park¬områ¬det änd¬rar karaktär till en öppen gräsyta, Kärringalåret. Här är miljön anpass¬ad till den mänskliga skalan och helt ostört från trafi¬ken. Vatten¬kontakten i hela studieområdet inskränker till visuell kontakt, idag är inte yt¬kontakt möjlig. Vattenrummets yta över¬går från en natur¬nära karaktär i Malmfjärden till ett stadsmässigt vatt¬enrum där kanalen tar vid. Vattenrummets kanter utgör barri¬ärer även från vattnet vilket gör studieområdet till en transport¬sträcka även för båtar. I gestaltningen ges förslag på hur trafikens påverkan på stadslivet kan minskas med bland annat avskärmande vegetation och ökat avstånd till vägen. Vattenkontakten och ytkontakten ökar med för¬slaget genom bland annat en sittbygga samt enkla landstignings¬platser i form av flytbryggor. Platser gestaltades längs vatten¬rumm¬ets kanter för att öka det upplevda stadslivet dels genom att kon¬centrera människor på mindre ytor, men även genom att plats¬ernas placering öka möjligheten för de som vistas där att upp¬leva stadsliv och själva uppfattas som stadsliv av andra på grund av av¬ståndet mellan platserna och möjligheten att stanna till och vistas på plat¬sen. Arbetet vidgade min syn i att arbeta i vattennära mil¬jöer. Min erfarenhet är att man måste använda sig av ett inklu¬de¬rande tanke¬sätt som även omfattar de som rör sig på vattnet för att kunna skapa vattenrum med en god gestaltning.