Perceptuell inlärning av bedömning av bakbenshälta hos häst : en jämförande studie av två digitala inlärningsverktyg

Abstract: Syftet med studien var att undersöka om det går att förbättra studenters förmåga att bedöma bakbenshältor hos hästar på video, med hjälp av två olika datorbaserade inlärningsverktyg som också jämfördes med avseende på deras effekt på perceptuell inlärning. En specialgjord träningsmodul för perceptuell inlärning av bedömning av bakbenshältor skapades på student-webbportalen Canvas. Modulen byggdes upp av videomaterial på hästar som travar på rakt spår. Instruerande auditiv feedback och slowmotion-repriser på videorna visades efter varje träningsomgång. För att skapa videorna till inlärningsverktyget, mättes 50 hästar med objektiv rörelseanalys och filmades efteråt. Av dessa valdes 27 hästar ut, baserat på förekomst av unilateral bakbenshälta eller om de var ohalta. Det andra inlärningsverktyget (LamenessTrainer®), var tillgängligt online och baseras på animerade hästar som springer på rakt spår, utan några föremål i bakgrunden och utan variation i rörelsemönster förutom grader av asymmetri (hälta). Verktyget gav direktfeedback under träningen om vilket ben som var halt samt grad av asymmetri. De två inlärningsverktygen testades på studenter från program på Sveriges Lantbruksuniversitet med någon form av koppling till djurvetenskap. Studenterna kunde frivilligt anmäla sig till studien genom att svara på en massutskickad e-postinbjudan. Studenterna delades slumpmässigt in till att använda ett av de två inlärningsverktygen. Tre digitala möten hölls under en tidsperiod på åtta dagar. Innan träningen började vid det första mötet, fick studenterna fylla i en enkät med frågor om vilket program de studerar, deras hästerfarenhet utanför skolan och hur de självskattade sin förmåga att bedöma bakbenshältor hos häst. Alla studenter fick sedan utföra samma diagnostiska prov, baserat på filmade hästar, för att mäta en basnivå på deras kunskap. Efter detta fick de träna i någon av de två träningsmoduler. Det andra träningstillfället hölls fyra dagar senare. Vid det sista mötet den åttonde dagen, gjorde studenterna om samma diagnostiska test för att se om hade förbättrat sina resultat. Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan provresultaten över de båda provomgångarna, vare sig för gruppen som använde sig av Canvas eller den som använde LamenessTrainer®. Signifikant skillnad kunde ses hos studenter som hade självskattat sin förmåga att bedöma bakbenshältor som liten (p=0, 0263) och hos studenter som hade viss erfarenhet av hästar (p=0,025). Inom dessa mindre grupper var det möjligt att se tendens till signifikant skillnad (p=0,0514 och p=0,052) för de studenter som hade använt sig av träningsmodulen i Canvas. Slutsatsen var att studenter finner det svårt att bedöma bakbenshältor och att förbättringen efter två träningstillfällen med två olika digitala träningsverktyg inte var signifikanta. Endast ca 50 % av hästarna bedömdes korrekt efter träningstillfällena. Detta understryker behovet av, speciellt för veterinärstudenter, mer träning i att bedöma bakbenshältor. Den videobaserade träningsmodulen i Canvas hade en tendens att vara av tydligare positiv användning för studenter med generellt mindre hästerfarenhet och för studenter som tycker sig ha mindre förmåga att bedöma bakbenhältor.