Classification of supplied components

Abstract: Bakgrund: Elektroniktillverkaren The Company implementerade för 4-5 år sedan en ABC-klassificeringsmodell för klassificering av de komponenter som de köper in. Nu vill företaget utmana den nuvarande modellen och utvärdera om de använder korrekta parametrar för klassificering, för att undersöka om det finns möjlighet till förbättring. Därför efterfrågar The Company en ny modell som baseras på den teoretiska kunskap som finns inom området för att kunna göra en jämförelse med den befintliga modellen. Syftet med ABC klassificering är att hantera osäkerheter från leverantörer vad gäller leveranskvalitet, ledtidsvariationer och saldofel. Syfte: Syfte med examensarbetet är att föreslå en metod för att klassificera de komponenter som The Company köper in, och ge rekommendationer för hur denna kan användas. Modellen skall vara applicerbar inom alla The Company’s marknadssegment och utmana den nuvarande modellen. Problemdefinition: Vilka parametrar är lämpliga att använda för att klassificera de komponenter som köps in? Hur skall parametrarna kombineras för klassificering? Hur många klasser är rimligt att använda och hur skall dessa klasser delas in för att modellen ska vara användbar? Metod: Detta examensarbete har utförts med ett holistiskt perspektiv på klassificeringsmetoder. Ett abduktivt arbetssätt har applicerats på både kvantitativ och kvalitativ dataanalys genom intervjuer, benchmarking och data från företagets ERP-system. Författarna har använt sig av en iterativ process mellan teori och praktik. Resultat: Volymvärde, leverantörers ledtidsdifferens och artikelpris är de tre parametrar som The Company rekommenderas att använda för klassificering tillsammans med Ngmetoden. Vidare är rekommendationen att The Company ska fortsätta arbeta med tio klasser och att utgå ifrån 80-20 regeln vid klassindelning. Slutsats: Följande slutsatser om klassificering har dragits: - Det finns klassificeringsmetoder både med en och flera kriterier. Dessa metoder har utvecklats för att skapa en bättre klassindelning och vara mer användarvänliga. - De använda parametrarna kan både vara kvalitativa och kvantitativa, där de förstnämnda generellt sätt kräver mer arbete av användaren. - Det finns inga tydliga teoretiska riktlinjer för hur många klasser som ska användas. Klassindelningen beror oftast på vad som är möjligt i ett managementperspektiv. - Antalet artiklar i varje klass bestäms oftast efter 80-20-regeln eller efter tidigare erfarenheter.