Emmeryd 5:11 : gestaltning av ett landskap i Blekinge med hänsyn till natur-, kultur- och upplevelsevärden

University essay from SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Abstract: Detta arbete handlar om en gestaltning av området Emmeryd 5:11, med hänsyn till natur-, kultur- och upplevelsevärden. Syftet är att främja biologisk mångfald, den historiska läsbar-heten samt rekreationsvärdet i området. Arbetsområdet utgör större delen av fastigheten Emmeryd 5:11, vilken är belägen i en mindre by, Emmeryd, i Karlskorna kommun. Området är en del av Kvistagården, som i sin tur utgör en del av ett varierat och starkt kulturpåverkat landskap. Emmeryd 5:11 är karakteristiskt för den Blekingska mellanbygden. Området både ramas in och genomskärs av stenmurar och marken utgörs numera av igenvuxen gödslad och ogödslad åkermark, naturbetesmark och tidigare ängsmark samt skogsmark. Till stor del utgörs vegetationen av blandlövskog, snåriga buskiga områden och mindre partier av barrskog. Det finns en stor artrikedom i området samt en del öppna gräsytor och berg i dagen. I det historiska kartmaterialet, som analyseras i arbetet, går det att följa markanvändningen för Emmeryd 5:11 tillbaka till 1700-talet. På kartmaterial från 1768 är Emmeryd 5:11, som då ännu inte har fått sina nuvarande avgränsningar, ett mycket annorlunda landskap. Vid denna tid var marken trädfattig ängsmark, som till vis del betades. Under 1800- och 1900-talet har stora delar av området sedan brukats som åker och numera har de tidigare brukade åkrarna och betade markerna tillåtits att växa igen. I och med ett ägarskifte för Kvistagården, i decem-ber 2012, finns önskemål om en utvecklingsplan för området. I arbetet genomförs en analys av befintliga värden i området, med utgångspunkt i Axel Un-nerbäcks kulturhistoriska värderingsmetod (2002). Litteraturstudier som genomförs i arbetet berör gestaltningsteori, vilken tar upp hanteringen av natur-, kultur- och upplevelsevärden och hur dessa kan förstärkas eller omformas för olika syften. Övriga analysmetoder som använts för att förstå området är en mental kartanalys utformad av Kevin Lynch, Gordon Cullens serial vision samt vegetationsanalyser för krontakets öppen-/slutenhet och vegetationens skiktning. Gestaltningsförslaget, som presenteras i slutet av arbe-tet, är ett resultat av de identifierade värdena, de olika plats- och rumsanalyserna och littera-turstudierna. Utifrån inventeringar och analyser fokuserar gestaltningsförslaget på småskaligheten och det mosaikartade landskapet med de många olika småbiotoperna. Förslaget innebär en reduktion i mängden vegetation för att förstärka upplevelsen av ett varierat kulturhistoriskt odlingsland-skap, synliggöra kulturvärden samt utveckla naturvärdena på platsen. En grundläggande tanke i gestaltningen blev att utveckla olika delområdens egna karaktärer och att arbeta med en va-riation i öppen- och slutenhet. Gestaltningsförslaget har inte något att göra med ett modernt jordbruk på 2000-talet. Ut-gångspunkten är istället att ta hänsyn till befintliga natur-, kultur- och upplevelsevärden. Därmed innebär det ett brott i kontinuiteten. Även om gestaltningen tar avstamp i den histo-riska kontinuiteten på platsen så innebär den ändå ett avslut, eftersom funktionen i form av lantbruk för ekonomisk bärkraftighet helt har upphört och landskapet istället fyller en funkt-ion som bas för rekreation och fritid, även om det sker med intresse, hänsyn och vård av na-tur- och kulturaspekter.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)