Inverkan av föryngringsintensitet på tidig etablering efter schackrutehuggning

Abstract: Denna studie avser inverkan av föryngringsintensitet efter schackrutehuggning (kal-avverkade luckor och kvarstående skärmar däremellan) i ett fältförsök i Jämtland som anlades 2012-2013 i ett tallbestånd. Syftet var att tre år efter föryngringsåtgärd utförts kvantifiera inverkan av olika metodval för föryngring i schackrutehuggningens luckor (fem nivåer, från enbart naturlig föryngring till markberedning och plantering inkl. stängsling). Dessutom kvantifierades inverkan av markberedning, exposition och avstånd till bestånds-/skärmkant på föryngringsresultatet. Provytor lades ut för att hämta in data på de plantor som förekom inom de olika behandlingarnas provytor, såsom planthöjd, toppskott, trädslag och skador. Inom behandlingarna så gavs det olika förutsättningar för plantorna som påverkade resultatet. Resultatet visade ett flertal saker när det kommer till plantantal: behandlingar såsom endast markberedning och endast plantering hade lägst antal plant/ha, medan mark-beredning och plantering samt stängsling med markberedning och plantering som behandling hade det högsta antalet plantor per ha. Plantornas andel av skador påver-kades inte utav vilken typ av behandling som användes, naturligt föryngrade plantor hade dock högre andel friska plantor än de planterade plantorna. Men alla behand-lingarna var godkända i enlighet med skogsvårdslagen när det kommer till antalet plantor per hektar, intensiteten varierade beroende på behandlingen. En övergripande slutsats är att i framtidens skogsbruk kan luckhuggning i schackru-tor vara ett system som kan fungera för att uppnå hyggesfritt skogsbruk. Dock krävs det fler försök för att detta skötselsystem ska kunna tillämpas praktiskt i det svenska skogsbruket, för att kunna utnyttja metoden till fullo och inse dess starka sidor men även dess svaga sidor.