Syresättning hos kaniner under anestesi vid vård av munhålan : ventral respektive dorsal positionering med oxygentillförsel via syrgasgrimma

Abstract: En av de vanligaste orsakerna till att sällskapskaniner är i behov av veterinär-medicinsk vård är problem i munhålan. För att kunna genomföra kliniska undersök-ningar och behandlingar i munhålan på kaniner krävs ofta generell anestesi. Den spe-cifika anatomin och fysiologin hos kaniner kan göra anestesi till ett riskfyllt moment. En vanligt förekommande anestesirelaterad komplikation är hypoxemi. För att minska risken för hypoxemi under anestesi anses oxygentillförsel vara en viktig omvårdnadsåtgärd. Åtskilliga metoder finns tillgängliga för oxygentillförsel av vilka merparten vid applikation förhindrar åtkomst av munhålan. Ett syfte med detta kandidatarbete var att undersöka om oxygentillförsel via syrgasgrimma kan vara ett alternativ för att förbättra syresättningen hos kaniner under anestesi vid vård av mun-hålan. Utöver oxygentillförsel har val av positionering under anestesi påståtts ha be-tydelse för syresättningsförmågan. Ett andra syfte med studien var således att under-söka huruvida ventral respektive dorsal position har en inverkan på syresättningen hos kaniner. Tio kaniner av rasen New Zealand White genomgick anestesi via administrering av ketamin, dexmedetomidin och butorfanol. Samtliga kaniner placerades i ventral och dorsal position, med och utan oxygentillförsel via syrgasgrimma. Syrgasgri-mman som användes var ursprungligen framtagen för pediatrisk oxygenbehandling inom humanmedicin. Övervakningsparametrarna syresaturation, hjärtfrekvens, and-ningsfrekvens, rektal temperatur samt invasivt blodtryck registrerades i ett försöks-protokoll. Vidare insamlades totalt fyra arteriella blodgasprover per kanin. För att efterlikna en klinisk situation användes under studien instrument som är vanligt förekommande vid vård av munhålan på kanin. Insamlade datamaterial samman-ställdes i Excel och analyserades via statistikprogrammet GraphPad Prism. Medianen samt lägsta och högsta värde beräknades för samtliga parametrar och Wilcoxons teckenrangtest användes med en signifikansnivå satt till <0,05. För utvärdering av kaninernas syresättning användes framförallt mätvärden för det partiella syretrycket och syresaturationen i arteriellt blod. Trots viss individuell variation kunde en signifikant förbättrad syresättning obser-veras vid oxygentillförsel via syrgasgrimma. Följaktligen blir slutsatsen att syrgas-grimmor kan vara funktionella för oxygentillförsel till kaniner under anestesi i sam-band med vård av munhålan. En ökad risk för hypoxemi kopplad till ventral eller dorsal positionering kunde inte påvisas i denna studie. Resultatet tyder på att valet mellan dessa positioner inte har en signifikant betydelse för syresättningen i den ak-tuella situationen.