Elitbandyspelares rörelseprofiler i förhållande till olika spelarpositioner

University essay from Högskolan i Gävle/Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap; Högskolan i Gävle/Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap

Abstract: Inledning: Bandy är en vinterlagsport som innehåller både fysiska och tekniska krav. Till författarnas kännedom finns begränsat med vetenskaplig forskning om bandyspelares fysiska krav under match. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva manliga elitbandyspelares rörelseprofiler utifrån total distans, maximal hastighet, medelhastighet, speltid, hastighetszoner och acceleration under matchsituation mellan olika spelarpositioner. Metod: Datainsamlingen utfördes med tio hertz GPS-enheter på ett elitserielag i bandy från mellersta Sverige under säsongen 2014/15. Sex till åtta manliga elitbandyspelare studerades under elva matchtillfällen. Data analyserades både deskriptivt och genom envägs variansanalys (ANOVA) för att se signifikanta skillnader mellan spelarpositioner. Resultat: Mätningarna visade att spelarpositionen halv uppnådde den längsta totala distansen. Anfall hade den högsta medelhastigheten och utförde flest antal accelerationer per spelad minut. Spelarpositionen libero, back och halv hade den högsta speltiden och det var signifikanta skillnader till mittfält och anfall. Libero och back hade i de två långsammaste hastighetszonerna högst procent av total distans och utförde flest antal aktioner. Halv, mittfält och anfall hade i de två snabbaste hastighetszonerna högst procent av total distans och utförde flest antal aktioner. Slutsats: Detta indikerade att halv, mittfält och anfall hade likande resultat och hade de största fysiska kraven under match jämfört mot libero och back.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)