Urbana odlingsrörelser återbrukarträdgårdsstadens visioner

Abstract: Uppsatsen är både ett teoretiskt arbete om stadsodling och en gestaltning av en köksträdgård.Under vintern 2010 åtog sig sju studenter uppdraget att skapa en experimentell köksträdgårdsom en fördjupning och vidareutveckling av 2009 års utformning av köksträdgården vidingången till Wanås skulpturpark. Mitt examensarbete består i att utifrån en jämförande studiemellan teorierna om trädgårdsstäder kring förra sekelskiftet och den nu pågåendediskussionen om hur staden ska odlas utarbeta ett gestaltningsförslag för en del avköksträdgården.Examensarbetet grundar sig i en litteraturstudie över trädgårdsstaden där jag tar avstamp iEbenezer Howards visioner om trädgårdsstäder som en lösning på de problem som uppkomtill följd av förra sekelskiftets snabba urbanisering. När trädgårdsstadsidéerna konkretiseradesi Sverige mellan 1905 och 1930 blev det i form av förstäder och egnahemsträdgårdar. Mycketav de ideologiska utgångspunkterna om självförsörjande småstäder och kollektivt ägd markgick förlorade. Jag har jämfört trädgårdsstadens ursprungliga ideal med de tankar och visionersom finns i dagens stadsodlingsrörelser. Som jämförande objekt har jag valt tre exempel pånya, idag verksamma, urbana odlingsrörelser i Sverige. Till skillnad från odlingssällskap vidt.ex. koloniträdgårdsområden har de en utåtriktad verksamhet och en politisk agenda. Derasföresats är att väcka frågor om hur städerna kan utvecklas för att bli mer miljömässigthållbara. Genom synliga urbana och gärna bostadsnära odlingar och guerilla gardening vill defå oss att reflektera över vår närmiljö samt över konsumtionsvanor och produktion.Målet för såväl Ebenezer Howard som för dagens stadsodlingsrörelser är att få till stånd enhållbar stadsutveckling. Howards vision är uppbyggd genom självförsörjande enheter medanstadsodlingsrörelserna vill höja stadens grad av egen försörjning med lokalt och småskaligtproducerad frukt och grönsaker. Trädgårdsstaden var också ett socialt projekt som liksomdagens nätverk värnar om samverkan mellan människor. De urbana problem som Howardville avhjälpa är till stor del de samma som dagens stadsodlare möter. Det finns likheter iideologisk utgångspunkt beträffande maktperspektiv, försörjning och småskalighetsaspekt,även om deras syn på hur det ska förändras skiljer sig åt. Howard ville lösa stadens problemgenom utflyttning till små enheter och bostadsnära trädgårdar där ett omgivandelantbruksbälte försörjde staden medan dagens stadsodlingsrörelser vill ta vara på potentialensom ryms inom staden och öka graden av självförsörjning genom att omvandla delar av denbefintliga miljön, såsom gräsmattor och innergårdar, till odling av livsmedel.Gestaltningsförslaget tar sin utgångspunkt i studien av trädgårdsstäder och nutida urbanaodlingsrörelser. Gestaltningen illustreras som en fri tolkning av stadens odlingspotential ochuttrycks i illustrationsplaner, snitt, axonometri, planteringsplaner och växtlista. I mittgestaltningsförslag är avsikten att både växter och formspråk ska ge uttryck för hurträdgårdsstadens ideal och bostadsnära trädgårdar står i förbindelse med de strategier som hurnutida odlingsrörelser använder för att föra in grönska och ätliga växter i det urbana rummet.''''''''''''''''' This essay combines a theoretical study of urban culture with practical design of a kitchengarden. During winter 2010, seven students from the garden design and garden cultivationdegree courses at the Swedish University of Agricultural Sciences took on the task of creatinga experimental kitchen garden at the entrance to the arts and sculpture park at Wanås Castle innorth-eastern Skåne, building on a design created by students in the previous year. Acomparative study of the theory behind the Garden Cities at the turn of the 19th century and ananalysis of the current discussion about urban cultivation were applied in creating a newdesign for a part of the kitchen garden.The springboard used for the literature study about Garden Cities was is Ebenezer Howard’svisions of such cities, produced as a solution to the problems arising due to rapid urbanisationin the 19th century. When the Garden City ideas reached Sweden, between 1905 and 1930,they were primary applied to suburbs and private gardens. Many of the ideologicalbenchmarks about self-sufficient towns and collectively owned land were lost. This studycompares the original visions of Garden Cities with the thoughts and visions existing today inthree Urban Cultivation movements that are of an inclusive nature and have a politicalagenda. They aim to raise questions about how to plan cities and develop environmentallysustainable cities. Through visible urban cultivation and Guerrilla Gardening, particularlyaround residential areas, they want to encourage us to reflect on our social environment,consumption patterns and food production systems.For Howard and the Urban Cultivation movements of today, the aim is to create sustainablecities. The Howard vision is one of self-sufficient units, whereas the Urban Cultivationmovements aim to increase urban self-sufficiency by means of local and small-scaleproduction of fruit and vegetables. Like the Garden Cities, the Urban Cultivation movementsaim to bring people closer and help them cooperate. The urban problems are defined in thesame way in both approaches and their ideological statements are almost identical, butHoward’s vision is over 100 years old and his approach to changing the urban situation differsfrom that of proceeding of the Urban Cultivation movements. Howard wanted to divide thecity into small towns and make people move from the city centre to Garden Cities, whereasthe Urban Cultivation movements want to exploit the potential that exists within the city byconverting parts of existing green areas such as lawns, parks and courtyards, into vegetablegardens.Against the background of these literature studies, the design produced for the practicalkitchen garden project is based on a free interpretation of the Urban Cultivation approach andconsists of various plans, an axonometric projection and a plant list. The intention is for theplants and layout to exemplify how the Garden City ideals relate to the strategies used incontemporary Urban Cultivation to incorporate greenery and edible plants into the urbanspace.